Journalistförbundet har med kravet på löneökningar på 4,4 procent ställt sig bakom märket som facken inom industrin presenterade innan årsskiftet. Med anledning av det ekonomiska läget har även ett garantibelopp till alla ställts som krav. Det ska dock finnas en möjlighet för lokala parter att komma överens om en annan fördelning av lönepotten.
– Det är ett väldigt pressat ekonomiskt läge för många av våra medlemmar. En garanti på 1000 kronor bedömer vi är viktig för alla våra medlemmar, och särskilt viktig för medlemmar som har de allra lägsta lönerna. Journalistförbundets avtal innehåller normalt inte individgarantier men utifrån att vi ser att en garanterad lönehöjning verkligen skulle kunna hjälpa medlemmarna är det ett krav som vi driver just detta år, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Särskild låglönesatsning
Journalistförbundet anser att det är nödvändigt med en långsiktig låglönesatsning och ställer krav på att nuvarande kollektivavtalade lägstalöner behöver höjas med mer än 4,4 procent.
– Många medlemmar kommer in på företagen med väldigt låga löner. Kravet på en större höjning av de lägsta lönerna i kollektivavtalet är en låglönesatsning både på kort och lång sikt. De medlemmar som har de allra lägsta lönerna får direkt en höjning men kravet syftar också till att långsiktigt höja lönenivån för nya som kommer in på företagen, säger Journalistförbundets förhandlingschef Katarina Dahlskog.
Journalistförbundet ställer krav om hur löneprocessen ska förtydligas och förbättras. Det handlar till exempel om att medarbetare med lång erfarenhet ska ha en fortsatt gynnsam löneutveckling och skrivningar som förstärker nyanställdas möjligheter att få rätt lön. För att medlemmar ska kunna förstå och påverka sin lön, ser vi att vi också behöver förstärka kopplingen mellan utvecklingssamtal och lönesamtal.
Arbetsgivarna vill se procentlösa avtal
Medieföretagen yrkar däremot i sina krav på att kollektivavtalen inte ska innehålla i förväg fastställda procentsatser för hur stort det lokala löneutrymmet på ett enskilt företag ska vara. Medieföretagen har också krav på ett löneavtal med en löneprocess med möjligheter till större individuell fördelning och en ökad lönespridning. Medieföretagen lyfter i samband med att kraven överlämnats att en hög inflationstakt haft en negativ effekt på medieföretag, samt stora minskningar i annons- och upplageintäkter.
– Av den utredning om lön som Journalistförbundet gjort så framgår att även om våra medlemmar fått reallöneutveckling historiskt så är löneläget för journalister betydligt lägre än för andra jämförbara grupper inom privat sektor. Vi måste ha löner och villkor i journalistbranschen som innebär att personer vill arbeta som journalister, säger Ulrika Hyllert.
Journalistförbundets lönekrav:
- Löneökningar på 4,4 procent.
- Ett garantibelopp på 1000 kronor till alla medarbetare med möjlighet för lokala parter att komma överens om annan fördelning.
- Höjda lägsta löner med 2100 kronor.
- Fortsatta avsättningar till Flexpension i enlighet med 2017 års överenskommelse om avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag.
- Förtydliganden och förändringar i löneprocessen.
Läs alla Journalistförbundets krav för avtalsområdet dagspress
Läs alla Journalistförbundets krav för avtalsområdet public service
Gemensamt lönekrav på fem avtalsområden
Journalistförbundets krav på löneökningar kommer vara samstämmiga på samtliga fem avtalsområden. Förutom dagspress och public service, ska även kollektivavtalsområdena kommersiella etermedier, bemanning och tidskrift omfattas av samma krav. På sjf.se kan du läsa samtliga krav som förbundet ställt för avtalsområdena dagspress och public service.
Läs våra frågor och svar om "märket"
Fem kollektivavtal förhandlas i vår
De fem kollektivavtalen som ska förhandlas i år har en giltighetstid till 31 mars 2023. Det är avtal som berör medlemmar som har en anställning – tillsvidare eller för en viss tid – och går på kollektivavtalen för dagspress, tidskrift, public service, kommersiell etermedia eller bemanning. Avtalskraven har bland annat tagits fram via en avtalskonferens med fackligt aktiva och beslutats av en vald avtalsdelegation.
När det gäller Journalistförbundets frilansavtal så har det en löpande giltighetstid och är inte uppe för förhandling i vår. Däremot höjs Journalistförbundets frilansrekommendation med samma procentuella höjning som förhandlas fram i avtalen för anställda.
Läs mer om avtalsförhandlingarna på sjf.se.