Upphovsrätt

De upphovsrättsliga frågorna har under lång tid varit en viktig del av Journalistförbundets arbete, inte minst utifrån den tekniska och mediala utvecklingen som skett sedan 1990-talet.

Svensk och centraleuropeisk lagstiftning grundas på fransk tradition. Enligt denna uppstår äganderätten till det som skyddas av upphovsrätten alltid hos den individ som skrivit texten, tagit bilden osv. Dvs inte hos medieföretaget. Sen kan naturligtvis dessa texter, bilder osv överlåtas eller upplåtas för användning till medieföretaget, något som till exempel sker i varierade grad i kollektivavtal och andra avtal.

Det krävs en viss verkshöjd (originalitet) för att texten/bilden/programmet skall få ett upphovsrättsligt skydd. Det som skyddas är alltid den utformning som till exempel en journalist givit en text. Idéer, nyheter eller faktauppgifter som framkommit genom research skyddas inte av upphovsrätt.

En grundprincip är att det som skyddas av upphovsrätten inte får användas så att det kränker upphovsmannen i dennes egenskap just av upphovsman. En sådan kränkning kan handla om att texter, bilder, radio eller TV-program inte får förvanskas, eller användas i kränkande sammanhang (till exempel i reklam), eller användas utan att upphovsmannens namn anges.

Vid sidan av den ideella rätten finns den upphovsrättsliga användningsrätten (förfoganderätten). De allra flesta förhandlingar och ärenden kring upphovsrätt handlar om just denna del av upphovsrätten.

Förfoganderätten eller användningsrätten innebär att upphovsmannen, eller den som genom avtal med upphovsmannen köpt upphovsrätten från honom/henne kan avtala med ett medieföretag eller annan användare om att det skyddade materialet får användas på ett visst sätt, som regel mot ersättning. Denna rätt innebär också att upphovsmannen eller annan ägare av rätten kan gå till domstol och stämma den som otillåtet använder det som skyddas av upphovsrätten.

De begrepp som användas i upphovsrättslagen för att beskriva innehållet i användningsrätten är:

1) Exemplarframställning (till exempel att tidningsartiklar fotokopieras eller kopieras i ett tryckeri),
2) Spridning (till exempel papperstidningspublicering av artiklar eller utgivning av filmer på DVD eller VHS),
3) Offentlig visning (till exempel visning av tavlor och fotografier på ett museum
4) Offentlig framförande (till exempel en symfonikonsert eller uppläsning av dikter på en plats dit allmänheten har tillträde); samt
5) Överföring till allmänheten (till exempel utläggning av artiklar på en hemsida på Internet eller sändning av program i radio och TV).

Från huvudregeln om att all upphovsrättslig användning kräver tillstånd från upphovsmannen eller annan ägare till finns vissa undantag. Det är t ex tillåtet att citera verk inom vissa ramar. Man får också framställa enstaka exemplar av verk för privat bruk. Även offentligt material som skapats på myndighet får under vissa förutsättningar ”fritt återges”. Dessa undantag finns för att tillgodose informations- och yttrandefriheten.