Starta klubb

Vill du bilda en fackklubb på din arbetsplats? Toppen! Med en lokal klubb har du och dina kollegor mycket större chans att påverka de frågor som är viktigast för just er, där ni jobbar.

Vi på Journalistförbundet hjälper till hela vägen, från starten av klubben till den löpande verksamheten. Det är bara att komma till oss med alla frågor som kan tänkas uppstå. Hos oss kan också förtroendevalda gå kurser – på betald arbetstid – och vi fixar det innehåll som just er klubb behöver.

Varför är det så bra att ha en fackklubb?

(Inget kollektivavtal på arbetsplatsen? Då går det också bra att starta en klubb eller en intresseförening, men andra regler gäller. Kontakta oss för mer info. Läs mer om att vara fackligt engagerad som frilans här.)

  • Starkare tillsammans. De anställda får en naturlig mötesplats i klubben. Där kan aktuella frågor diskuteras, och medlemmarnas åsikter kan sedan på ett enat sätt föras fram till arbetsgivaren. Enskilda personer behöver inte ensamma möta ledningen med sina synpunkter.
     
  • Lokal part gör skillnad. Arbetsgivaren får inte bara en lokal motpart, utan också en seriös samtalspartner att diskutera med, och hjälp med att jobba för förbättringar på företaget. Det är också värdefullt för företaget att löpande få information om hur de anställda tänker om verksamheten, villkoren och företaget. Och om ledningen får reda på vad de anställda vill ändra på har den ju också möjlighet att möta önskemålen.
     
  • Rätt att förhandla. Om fackklubb och ledning tycker olika om villkoren för arbetstagarna, har båda parter rätt att kalla till förhandling. Lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, ger många möjligheter till inflytande för fackklubben. Bland annat måste arbetsgivaren på eget initiativ kalla klubben till förhandling innan beslut om viktigare förändring av verksamheten fattas. Detsamma gäller för viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för medlemmarna i klubben. Kommer parterna inte överens lokalt kan förhandlingen gå vidare till central nivå.
     
  • Rätt till information. Enligt MBL (Lagen om medbestämmande i arbetslivet) måste arbetsgivaren fortlöpande hålla fackklubben underrättad om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt, liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren ska dessutom ge klubben tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar som rör verksamheten.
     
  • Betalt fackligt arbete. Som förtroendevald på arbetsplatser med kollektivavtal har man enligt FML (Förtroendemannalagen) rätt till fackligt arbete på betald arbetstid.
     
  • Möten på arbetstid. Medlemmarna har rätt att gå på fackliga möten under arbetstid, 5 timmar per år.
     
  • Rätt till lokal. De förtroendevalda ska, enligt FML, ges tillfälle att disponera lokal eller annat utrymme på arbetsplatsen som fordras för det fackliga uppdrag som utförs. Klubben har också rätt att hålla möten i passande lokaler på företaget.
     
  • Skyddsombud. Arbetsgivaren är enligt AML (Arbetsmiljölagen) skyldig att se till att det finns ett fungerande arbetsmiljöarbete med skyddsombud på arbetsplatsen. Det är de anställda som ska utse ett skyddsombud. Hen har rätt att utföra sitt arbete på betald arbetstid. Skyddsombudet ska jobba med arbetsmiljö, och det mesta som händer på en arbetsplats har ju med arbetsmiljön att göra. 
    Ett skyddsombud har rätt att delta i planeringen av alla beslut om förändringar i verksamheten som har samband med arbetsmiljön. Både Previa och Journalistförbundet har arbetsmiljökurser, som skyddsombud ska kunna delta i på betald arbetstid. Skyddsombudet behöver inte vara medlem i klubbstyrelsen, men ett nära samarbete är att rekommendera. Läs mer här om vad ett skyddsombud gör. 
     
  • Löneförhandling. Klubben har rätt att förhandla medlemmarnas löner kollektivt.
     
  • Öppen lönelista. Man kan i klubben komma överens om att alla medlemmar delar med sig av sina löneuppgifter i en öppen lönelista (som alltså bara medlemmar får se). Då blir det lättare för medlemmarna att förhandla om sina löner och villkor. Om medlemmarna har individuella förmåner kan de också läggas in i listan. Det är oftast bara arbetsgivaren som tjänar på att kolleger inte känner till varandras lönesummor. Hur vet man att man har en jättebra lön om man inte vet vad de andra tjänar?
     
  • Påverkan i bolagsstyrelsen. Om företaget har minst 25 anställda har fackklubben rätt att ha två ledamöter i bolagets styrelse. PTK erbjuder kurser för styrelseledamöter, som ska ske på betald arbetstid. Journalistförbundet står för alla kostnader (kurs, mat, resa och logi).

Så startar du klubb – sex enkla steg

  1. Bjud in. Skicka ut en inbjudan till alla medlemmar på företaget om ett möte. Inbjudan kan vara vinklad hur ni vill, men mötet ska kallas för ”konstituerande årsmöte”, då det är ett möte där avsikten är att bilda en fackklubb.

    Om ni inte har en komplett mejllista till medlemmarna kan ni exempelvis skicka mejlet till alla anställda, men skriva att inbjudan gäller dem som är medlemmar i Journalistförbundet. Om ni vill ha en lista över de medlemmar som har registrerat sig som anställda på ert företag kan ni höra av er till oss.
     
  2. Skriv protokoll. På mötet för en person protokoll.
     
  3. Tillsätt en styrelse. På mötet bestämmer ni vilka som ska sitta i styrelsen. Det behövs helst minst tre personer, men det är bra att ha många fler medlemmar i styrelsen. Den viktigaste titeln från förbundets sida är en postmottagare som ska ta emot information från oss. De viktigaste titlarna i övrigt är ordförande, sekreterare och kassör (om ni väljer att ha en klubbkassa – annars behövs förstås ingen kassör).

    Övriga titlar som man kan tillsätta är exempelvis vice ordförande och ledamot. Väljer ni att ha en klubbkassa behövs det även en revisor. Det finns inget som hindrar att en och samma person har flera titlar. Det är exempelvis väldigt vanligt att ordföranden är postmottagare. Däremot kan man inte vara både ordförande och vice ordförande och givetvis inte revisor om man är kassör.

    Det är inga problem att ha delat ordförandeskap, om det är ett alternativ som känns bra för er. OBS: Om ni har svårt att fördela alla titlarna kan ni vänta med det, det viktigaste är att ni har en klubb med en styrelse, så att ni kan komma i gång med verksamheten.
     
  4. Registrera styrelsen. När ni har haft mötet mejlar ni till vårt förtroendemannaregister. De vill ha protokollet från årsmötet, men det viktigaste är en lista med namn (och titel) på dem som sitter i den nya styrelsen. Tala gärna om vad ni kallar er fackklubb också. Namnformatet brukar generellt vara "Journalistklubben vid ..." Uppgifterna behöver registreras bland annat för att kunna skapa inloggning med särskild behörighet till Sjf.se. Där får ni tillgång till specialutformad information för förtroendevalda, bland annat kan ni se vilka medlemmar som är registrerade på just er arbetsplats – och mejla till dem.
     
  5. Informera företaget. Meddela arbetsgivaren att ni har bildat en fackklubb och tala om vilka som sitter i styrelsen. Kom överens med ledningen om hur ofta ni ska träffas, och be dem komma med förslag på tidpunkter för mötena. Ledningen ska också kontinuerligt informera er om vad som händer i företaget. Om det finns kollektivavtal: Informera om att arbetsgivaren numera är skyldig att förhandla med er om alla större förändringar som berör medarbetare på arbetsplatsen.
     
  6. Utbilda er. Se till att så många som möjligt i styrelsen går på kurs hos oss. I regel hålls Journalistförbundets grundkurs under två dagar på Journalistförbundets kansli i Stockholm. Men vi kan även anordna kortare kurser, samt förlägga dem på andra platser i Sverige. Där får ni lära er det grundläggande i ämnen som rör ert fackliga arbete, exempelvis förtroendemannalagen, medbestämmandelagen, arbetsmiljölagen, förhandling och mycket annat. Kom gärna med egna önskemål! Här hittar du kurser för förtroendevalda.

För frågor om att starta fackklubb, kontakta vår organisationsstrateg Åse Harding eller Journalistförbundet Rådgivning.

Senast ändrad 11 september 2023