Så får du jobb på kvällstidning

Publicerad 12 september 2018

Är du en ensamvarg? Då skulle du inte passa på Aftonbladet, enligt stabschef Magnus Ringman. Är du däremot en nyfiken humanist med teknikkunskaper ligger du bra till för ett jobb – via bemanningsbolaget.

(OBS: Magnus Ringman har, efter att denna intervju gjordes, bytt jobb och är numera chefredaktör på Kvällsposten.)

Hur får man jobb på Aftonbladet?

– Hittills har vi ofta sagt att man ska ha gjort några år på lokaltidning, och det är fortfarande relevant. Men det blir större och större krav på att man har en genomförd utbildning bakom sig, säger Magnus Ringman, stabschef på Aftonbladet och fortsätter:

– Personligen tycker jag att det är lite farligt, därför att det räcker inte med 2,0 i det här yrket. Man måste också behärska det, tycka det är roligt att vara journalist. Vi måste ha in de udda profilerna också. Och om man bara tar in på högsta betyg hela tiden, då får man inte alla de karaktärerna som ett mediehus behöver.

– Rent allmänt så skulle jag säga att det krävs att man är nyfiken på samhället, att man har ett driv och att man orkar starta om varenda dag för det är precis det man gör. Startar om och startar om och startar om och startar om. Det gäller att hålla glöden uppe och att man är väldigt nyfiken.

Är det några särskilda kompetenser som ni har brist på?

– Framåt kan jag se att det behövs något slags mellanting mellan en humanist och en tekniskt kunnig person. Det är ofta väldigt lyckat. Vi har några få personer som har den journalistiska spetskunskapen och förstår vad som händer under huven i den digitala världen. Lyckas man ha båda de här sakerna, som egentligen är motsatsförhållanden, då tror jag att man har en väldigt bra framtid. Jag ser ju att de få personer som verkligen har den multikompetensen här, de rycks det i hela tiden och de utvecklas och går vidare i karriären och gör nya saker.

Vi har några få personer som har den journalistiska spetskunskapen och förstår vad som händer under huven i den digitala världen.

Upplever du att journalistutbildningarna hänger med när det gäller digital kompetens?

– Nej, det kan jag inte säga. Det finns några utbildningar som gör det. Södertörn till exempel, det är ett väldigt gott exempel. Men sedan finns det ju också många utbildningar, framförallt de mindre, som fortfarande inte riktigt har förstått att vi har gått från papper till digitalt.

– Jag har gjort otroligt många besök på journalistutbildningar, och jag försöker prioritera de som är någon form av högskoleutbildning. Jag kan bli förvånad över hur stort fokus som fortfarande läggs på print på vissa av utbildningarna, där det borde vara fullt fokus digitalt.

Hur ska man INTE bete sig om man vill ha jobb hos er?

– Vi vill inte ha några ensamvargar som tror att man gör allting själv, utan man måste kunna samarbeta, vara lite ödmjuk. Och med ödmjukhet följer ofta nyfikenhet. Det är väldigt viktiga egenskaper här.

Vi vill inte ha några ensamvargar som tror att man gör allting själv.

Varför ska man söka sig just till Aftonbladet?

– Kvällstidningar är ju en speciell genre. Vi är inte så fina i kanten, vi kan skriva om allting mellan himmel och jord. Ofta spetsigare vinklar, mer personinriktad journalistik. Gillar man det, då ska man absolut vara på kvällstidning – för att du lär dig så otroligt mycket.

– Att kunna komma hem till knarkaren på Plattan, eller hem till Kungen och Silvia – och allting däremellan. Det är det som är det häftiga med journalistrollen tycker jag själv, även om jag inte längre är journalist, att få tillträde till alla miljöer och att få ställa alla frågor. Kunna skriva på ett enkelt sätt så att folk begriper.

Har man god chans att få fast anställning på Aftonbladet?

– Nej det kan jag inte säga. Vi jobbar ju med bemanningsbolag. Men det har gjort att väldigt många fått en fast anställning, fast i bemanningsbolaget. Nackdelen är att man i dag har svårare att få en fast anställning i Aftonbladet Hiertta AB. Men absolut, vi anställer in därifrån också. Vi har väl anställt en handfull medarbetare från bemanningsbolaget (Schibsted Media AB) i år (2017, reds anm).

Kan man gå mellan kommunikation och journalistik nuförtiden?

– Ja det skulle jag säga. Jag tycker det är väldigt bra att man som journalist har erfarenhet från olika delar av verksamhetsfälten. På en kvällstidning som Aftonbladet är det ofta så att man också jobbar mellan olika avdelningar mycket tajt. Man kan jobba med annonsavdelningen, medan det på många håll är helt omöjligt att redaktion och annons kan samarbeta. Jag hävdar att det kan man.

– Sedan måste man ha tydliga regler och ramar för vad som gäller. Att jobba med olika yrkesgrupper som marknadsavdelning och annat internt – det bara berikar och breddar. Det gör företaget ännu mer framgångsrikt, att man liksom jobbar ihop.

– Att man har annan erfarenhet från kommunikationsbranschen, absolut! Men du måste ju hela tiden ha koll på vad ditt främsta uppdrag är. Är du journalist så är du här för att, om man ska uttrycka sig lite högtravande, granska makten, utföra det demokratiska uppdrag vi har. Det är klart att du då också måste vara fri och obunden, inte bunden till någon annonsör eller någon annan. Men att man skaffar sig dubbel erfarenhet för den här rollen, det tycker jag bara är bra.

Är du journalist så är du här för att, om man ska uttrycka sig lite högtravande, granska makten, utföra det demokratiska uppdrag vi har.

Hur går det för journalistiken i framöver?

– Jag tror på journalisten i framtiden. Många är dysterkvistar och hävdar att journalistiken är död. Jag är helt säker på att det är det motsatta som gäller, av det skälet att det snurrar så fruktansvärt mycket därute på sociala medier. Olika obekräftade uppgifter, till slut vet man inte: ”Kan jag lita på det här eller kan jag inte lita på det här?”

– Då är det alldeles utmärkt att det finns medier som har ansvariga utgivare så att man faktiskt vet att ”Det jag läser här, det är kontrollerat så långt det går, det når så nära sanningen vi kommer. Sedan kan ju naturligtvis även etablerade medier göra fel men grunden, att man faktiskt kan lita på det som skrivs, det tror jag bara blir viktigare och viktigare och viktigare i framtiden. Då behövs det också duktiga journalister som kan avslöja felaktigheter men också skriva artiklar som sätter saker i ett sammanhang, som kommenterar – och det kommer bara bli ännu viktigare i framtiden, säger Magnus Ringman.

Senast ändrad 18 september 2018