– Lön är den enskilt största frågan utifrån de stora problem som finns med lönenivåerna. Våra medlemmar har även tuffa scheman, hög arbetsbelastning och en stressig vardag. Våra krav handlar därför om att skapa ett hållbart arbetsliv både för att befintliga journalister ska orka och vilja stanna i yrket och för att unga ska vilja bli journalister, säger journalistförbundets förhandlingschef Katarina Dahlskog.
– Ut-lasningar och problemen med programanställningen är viktiga att komma tillrätta med så här har vi krav med stark förankring och förväntningar på förbättringar. Det är djup problematiskt att arbetsgivarna på PS inte självmant kommit till rätta med detta, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Anmärkningsvärda krav från arbetsgivarna
Avtalskraven som parterna utbytt rör villkoren för anställda inom kollektivavtalsområdet public service. Medieföretagens har i sina yrkanden krävt ett sifferlöst löneavtal, att begränsningsregeln om antalet kvälls- och nattpass tas bort eller ändras, en mer flexibel schemläggning och att praktikanter först ska få praktikantlön efter tio veckor. Medieföretagen kräver också att anställda inte längre ska ha rätt till ledighet och lön under kurser hos FOJO.
– Det är anmärkningsvärt att Medieföretagens krav går i motsatt riktning mot våra i en tid när arbetsgivarna har svårt att rekrytera och journalister lämnar branschen på grund av dåliga löner och bristande arbetsmiljö och små utvecklingsmöjligheter, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Lista med förbundets krav
Journalistförbundets mest omfattande och största krav för kollektivavtalsområdet public service är:
- Löneökningar på 4,4 procent.
- Höjda lägstalöner i avtalet med 2100 kronor.
- Ett garantibelopp på 1000 kronor till alla medarbetare, med möjlighet för lokala parter att komma överens om annan fördelning.
- Att varseltiden vid schemaläggning återställs till 28 dagar.
- Ytterligare semester för medarbetare som fyllt 40 år.
- En betald friskvårdstimme per vecka.
- Möjlighet att ta ut OB-ersättning i ledig tid i stället för pengar.
- Höjd OB-nivå fredag kväll.
- Att medarbetare med lång erfarenhet ska ha en fortsatt gynnsam löneutveckling.
- Stärka nyanställdas möjligheter att få rätt lön.
- Stärka kopplingen mellan utvecklingssamtal och lönesamtal, för att medlemmar ska kunna förstå och påverka sin lön.
- Snabbare tillsvidareanställning för visstidsanställda.
- Tydliggöra och avgränsa syftet med programanställningar.
- Att kvälls- eller nattjänstgöring alltid börjar klockan 18.00.
- Förtydligande om att till veckovilan räknas inte beredskapstid.
- Att en genomgång av kollektivavtalet görs ur diskrimineringssynpunkt.
- Kollektivavtalet ska gälla alla oavsett ålder och anpassas till ett längre arbetsliv.
- Att alla medarbetare ska omfattas av rätten till sjuklön oavsett eventuella kroniska sjukdomar eller funktionshinder.
- Arbetsmiljöavtalet ska antas på Public Serviceområdet.
- En partsgemensam arbetsgrupp gällande distansarbete och det gränslösa arbetet.
- Endast anlitande av underleverantörer med kollektivavtal.
- Rätt till meddelarskydd.
En särskild text om avtalskraven gällande lön finns att läsa på förbundets hemsida.
Fem kollektivavtal förhandlas i vår
De fem kollektivavtalen som ska förhandlas i år har en giltighetstid till 31 mars 2023. Det är avtal som berör medlemmar som har en anställning – tillsvidare eller för en viss tid – och går på kollektivavtalen för dagspress, tidskrift, public service, kommersiell etermedia eller bemanning. Avtalskraven har bland annat tagits fram via en avtalskonferens med fackligt aktiva och beslutats av en vald avtalsdelegation.
När det gäller Journalistförbundets frilansavtal så har det en löpande giltighetstid och är inte uppe för förhandling i vår. Däremot höjs Journalistförbundets frilansrekommendation med samma procentuella höjning som förhandlas fram i avtalen för anställda.
Läs mer om avtalsförhandlingarna på sjf.se.