Argument för anställda

Ta för vana att fundera över vilka argument som skulle funka bra på just din arbetsplats, och diskutera det i styrelsen. Dela med er av era värvningserfarenheter. Läs på om vårt erbjudande och våra förmåner och försäkringar. Då har ni alltid något i rockärmen när det blir chans till ett värvande samtal!

Här listar vi tio vanliga påståenden och svar om varför man inte vill – men ska – vara medlem i Journalistförbundet:

1. Det är för dyrt. 

  • Nummer ett: vid behov får du råd, förhandlings- och juridisk hjälp – det är verkligen GULD värt.
  • I medlemsavgiften – som baseras på inkomstnivå – ingår en olycksfallsförsäkring, tidningen Journalisten och presskort.
  • Alla som är med i a-kassan och tjänar över taket får en obligatorisk inkomstförsäkring. Den kompletterar a-kassan – vilket är en stor trygghet.
  • Som medlem kan du utnyttja många rabatter, på till exempel bolån, privatlån, resor, hotell och gymkort.
  • Som medlem kan du ringa journalistklubben på företag där du söker jobb och fråga om löneläget – den informationen kan betyda flera tusenlappar mer i plånboken varje månad. 

2. Facket är för lamt, arbetsgivarna gör ändå som de vill. 

Den svenska modellen bygger på att arbetsgivare är skyldiga att förhandla med facket när det sker förändringar på arbetsplatser. Därmed har de lokala klubbarna/sektionerna chans att ge sin syn på saken och kan påverka många beslut. Ett starkt fack, med hög anslutningsgrad, ger större tyngd i förhandlingarna med arbetsgivarna. Journalistförbundet arbetar ständigt med en lång rad centrala förhandlingar, och om en arbetsgivare gör sig skyldig till grava fel kan facket stämma till domstol. Men om fallet rör en enskild person som inte vill driva fallet vidare, måste förbundet ta hänsyn till det. Förbundet kan heller inte strejka när som helst, i kollektivavtalen har vi kommit överens om fredsplikt.

3. Jag är chef och känner att förbundet inte kan göra något för mig. 

Journalistförbundet är till för alla medlemmar. Har du behov av råd och hjälp vid en förhandling eller konflikt har du rätt till det, även som chef. Om du som chef till exempel företräder arbetsgivaren mot klubben i förhandlingar, kan du ansöka om direktmedlemskap. Då står du kvar som medlem i förbundet men inte i den lokala klubben. Journalistförbundet är det enda fackförbund som jobbar för att säkerställa journalistiken. Förbundet driver dina yrkesfrågor i kontakter med politiker och myndigheter. Om du vill att Journalistförbundet ska anordna något särskilt riktat till dig som chef – hör av dig så kan vi hitta på något bra!

4. Jag förhandlar bättre själv, exempelvis när det gäller min lön. 

Hur vet du det? Ensam mot arbetsgivaren är du alltid i underläge eftersom det är arbetsgivaren ensam som bestämmer vad du ska ha i lön.

5. Facket gör ändå inget för mig. 

Exakt vad vill du att facket ska göra för dig? Kanske vi kan försöka hjälpa dig med det? Men viktigast: Facket är vi! Du och alla vi andra inom förbundet. Vi tillsammans som demokratisk organisation blir vad alla medlemmar gör den till. Var med och påverka själv. Du kan bli med i styrelsen i din lokala klubb/sektion och vara med och jobba för förbättringar. 

Om någon påstår att den inte har fått hjälp av facket – låt det aldrig stå oemotsagt. Ställ följdfrågor, så visar det sig väldigt ofta att det inte riktigt var hela sanningen:

  • Bad du om hjälp?
  • Vad vill/ville du ha hjälp med?
  • Kan vi hjälpa dig nu?

6. Jag är ”bara” vikarie men när jag fått fast jobb, då ska jag bli medlem. 

Som visstidsanställd behöver du facket! Det är då du är som mest utsatt och i behov av råd och stöd. Arbetsgivaren har ingen rätt att utnyttja dig för att du är vikarie. Journalistförbundet satsar särskilt på personer med otrygga anställningar, och arbetar på många olika sätt med att försöka minska otryggheten i branschen. Du kan bli medlem som vikarie även om du bara gör inhopp. Sök upp oss i den lokala fackliga organisationen och tala om vad just du behöver hjälp med. Du räknas som medlem i den klubb/sektion som finns där du är anställd.

7. Jag får höjd lön och kollektivavtal ändå. 

Ja, men vem har du att tacka för att du faktiskt får höjd lön? Löneökningar förhandlas fram i kollektivavtalen som facket och arbetsgivaren enas om. Och vad händer med kollektivavtalen om det inte finns medlemmar som är med och upprätthåller arbetstagarorganisationen?

8. Presskort kan man få tag på ändå. 

Ja, på flera ställen i alla fall, men kan du använda det överallt? Journalistförbundets presskort är en godkänd id-handling och etablerat som garant för att innehavaren är yrkesverksam som journalist. Du kan inte få förbundets presskort utan att vara medlem och du kan inte bli medlem utan att vara journalist. Det garanterar också att du har förbundit dig att följa de pressetiska reglerna. Som medlem kan du också ansöka om internationellt presskort hos oss.

9. Det räcker att vara med i a-kassan. 

A-kassan ger 80 procent av tidigare genomsnittslön men har ett maxtak för inkomster över 25 025 kr i månaden. Det innebär att maximal ersättning från a-kassan kan bli 20 020 kr före skatt i dagpenning (cirka 14 000 kr efter skatt). Någon annan hjälp får du inte. Medlemmar i Journalistförbundet, som tjänar mer än taket i arbetslöshetsförsäkringen, har en inkomstförsäkring som försäkrar ca 80 procent av månadsinkomsten upp till 60 000 kronor i upp till 100 ersättningsdagar. Man kan även välja att ha en tilläggsförsäkring som gör att man kan få ersättning i upp till 220 dagar.

10. Kollektivavtal är förlegat. 

Helt fel! Kollektivavtalen är stommen i den svenska arbetsrätten. Över 80 procent av den svenska arbetsmarknaden omfattas av kollektivavtal. För den enskilda är kollektivavtalet en garant för att sämre villkor än avtalet aldrig får tillämpas. Kollektivavtalet ger pengar i plånboken tack vare att bland annat ob-ersättning, övertidsersättning och tjänstepension finns avtalat. TCO har räknat ut att kollektivavtalen innebär lön och förmåner till en summa motsvarande cirka 80 000 kr om året per anställd.

Senast ändrad 21 november 2019