Foto: Theresia Viska

Så startade vi klubb på bemanningsföretag

Sara Carlsson var en av de första journalisterna som anställdes på Marieberg Media. Då hade varken hon eller någon annan av de bemanningsanställda någon erfarenhet av fackligt arbete. De insåg dock snabbt att en fackklubb var helt nödvändig.

Året var 2009 och Bonnier hade precis startat sitt koncerninterna bemanningsbolag, Marieberg Media. De journalister som tidigare varit aktuella som vikarier inom Bonnier fick nu istället anställning i bemanningsföretaget. Och fler journalister rekryterades till bolaget. Tanken var att man skulle få mer långsiktighet, och ge de de tidigare vikarierna tryggare anställningar. 

Sara Carlsson
Foto: Tor Johnsson

– Tidigare hade jag bara haft en förväntan om att jobba på samma företag i max elva månader, men nu såg jag plötsligt chansen att få slå mig till ro på samma ställe under en längre tid. Det kändes hoppingivande, berättar Sara Carlsson.

Kollektivavtal från start

Det var ganska nytt med bemanningsbolag för journalister då, men Journalistförbundet hade ändå hunnit sluta ett särskilt kollektivavtal för bemanningsanställda med motparten Medieföretagen. Det innebar att många schysta villkor fanns på plats, men en stor skillnad gentemot andra kollektivavtal i branschen var löneformen med garanti- och prestationslön samt ett större krav på flexibilitet hos de anställda.

Hjälptes åt att starta klubb

Olle Fors, dåvarande klubbordförande på Expressen, såg till att snabbt samla "mariebergarna" för att förklara att de behövde organisera sig i en fackklubb om de skulle kunna ha något att säga till om. Ingen av de närvarande hade någon större facklig erfarenhet, men alla förstod allvaret och beslutade att hjälpas åt för att komma igång med det fackliga arbetet på Marieberg Media.

Guide: Så startar man en fackklubb

– Jag och en kollega delade på ordförandeskapet, och fick hjälp från fler i vår lilla nybildade styrelse. Vi hade ju verkligen ingen aning om hur fackligt arbete funkade, men klubbarna på kundföretagen var ett stort stöd. Det var spännande att sätta sig in i. Vi fick gå kurs parallellt med att vi började ha regelbundna möten och förhandlingar med ledningen, säger Sara Carlsson.

Möjligheter öppnade sig

Hon och hennes kollegor i den nyvalda klubbstyrelsen kunde använda alla de fördelar som öppnar sig när man har både kollektivavtal och fackklubb på ett företag. Medbestämmandelagen och Förtroendemannalagen ger fackklubbars medlemmar långtgående rättigheter till information, insyn och påverkan.

– Vi var gröna, men det märktes att det ändå var mycket bättre att ha oss på plats än ingen alls. Vi såg att vi kunde göra mycket nytta och vara delaktiga, och vi lärde oss längs vägen. Det kunde kännas tufft att behöva vara den som skulle förhandla, men tack vare stödet från de andra medlemmarna kände vi oss peppade och sporrade att gå vidare. Vi fick också väldigt värdefull hjälp från kundföretagens fackklubbar och förbundet centralt.

Därför är det så bra att ha fackklubb

Stora löneskillnader

Snart insåg de anställda att nivån på lönerna i det nystartade företaget var betydligt lägre än nivåerna på kundföretagen. Efter en tid fick många journalister fasta anställningar i bemanningsbolaget, medan en hel del fortsatt var anställda på kortare kontrakt.

– Till en början tänkte vi att lönerna väl var okej, de var ju typ som innan, men ganska snart såg vi ett illavarslande mönster. Lönerna för likvärdiga personer på kundföretagen var flera tusen kronor högre. Det kändes inte kul för våra medlemmar att veta att personen som satt vid skrivbordet intill och gjorde samma sak hade så mycket mer i lön, säger Sara Carlsson.

Återkommande frågor

Det fackliga arbetet på Marieberg Media har genom åren kretsat runt några huvudsakliga frågor.

  • Låg lönenivå. Skillnaden gentemot kundföretagen var stor från början, och blir större för varje år eftersom löneökningar generellt sker procentuellt.
  • Fel anställningsformer. Grunden är att de anställda i ett bemanningsföretag ska vara tillsvidareanställda och hyras ut till olika kundföretag. Men när företaget fungerar mer som en rekryteringsbyrå blir det istället vanligt att man får en mer kortvarig anställningsform. Ibland flera korta anställningar staplade på varandra.
  • Krav på flexibilitet. Som bemanningsanställd måste man vara beredd på att byta utplacering, arbetsuppgifter och arbetstider med relativt kort varsel. Man kan också bli inkallad för jobb samma dag. Viss reglering av den tillgängliga tiden finns i lokalt avtal, men flexibilitetskravet har en stressande inverkan på många.

Svårt hålla liv i styrelser

En problematik som hela tiden har funnits med är att klubbstyrelsen "dör" med jämna mellanrum, när de som varit anställda på Marieberg Media går vidare till anställningar på andra företag. Klubbstyrelsen har startats om flera gånger, men det gör också att det fackliga arbetet stannar av och att frågor kan behöva tas från början.

– Även efter att jag slutade på Marieberg Media har jag funnits med för att stötta klubben, i och med att jag nu jobbar på Journalistförbundet centralt. Jag har försökt peppa och ge råd, och även varit med och utbildat nya förtroendevalda. Det känns så himla dumt att just bemanningsklubbarna har så svårt att överleva, det är ju där många av dem som är i störst behov av förbättring finns, säger Sara Carlsson och tillägger:

– Anledningarna till att det inte finns en lång kö med nya personer som vill engagera sig fackligt kan förstås vara flera. Men om det är så här: att man tänker att man ändå inte ska vara på företaget så länge, och därför inte tycker det är någon idé att försöka förändra – då tycker jag att man ska tänka om. Ibland kan man få till förbättringar snabbt, och om man hjälper till att fixa fackliga framgångar för dem som är kvar – så kan det även påverka en själv positivt framåt. Och man lär sig massor av att jobba fackligt!

Nytänk kan behövas

I och med att samma mönster upprepats så många gånger, tror Sara Carlsson att man måste vara beredd att tänka i nya banor kring hur man kan jobba fackligt på ett bemanningsföretag.

– Det behöver inte alltid vara så formellt! Så länge engagemanget och viljan att förändra och förbättra finns, så har man kommit en bra bit på väg, säger Sara Carlsson.

Senast ändrad 14 december 2020