Foto: Maskot/TT

Digital kompetens

Fyll på med rätt digitala kunskaper så blir du en oumbärlig tillgång på redaktionen. Hugo Ewald berättar mer om hur han gjorde det. Ledtråd: Det krävs ett visst mått av nördighet.

(Hugo Ewald har sedan denna artikel skrevs fått nytt jobb, som faktakollsredaktör på Dagens Nyheter.)

När vi träffar Hugo Ewald hösten 2017 är han onlinereporter och redaktör för Viralgranskaren på Metro. Han skriver, publicerar på webben och sköter sociala medier. En hel del av hans tid går åt till att gräva i saker digitalt. I arbetet med Viralgranskaren kollar Hugo Ewald och hans kollegor ofta upp sidor på nätet som verkar sprida desinformation.

– Jag använder helt enkelt mina journalistiska kunskaper för att kolla upp om det till exempel rör sig om bedrägeri, förklarar han.

Hugo Ewalds lilla checklista för att kolla upp vem som ligger bakom en webbsida:

  1. Börja med att leta efter kontaktinfo, bylines, ansvarig utgivare och så vidare.
  2. Gör en who is-sökning, för att se vem som äger domänen.
  3. Du kan också göra en sökning för att se vilka webbsidor som har samma Google analytics-konto, och alltså är kopplade till samma Google-konto.

Att programmera har Hugo Ewald lärt sig främst genom att leta information och kurser på nätet, och testa sig fram. Han har även pluggat en 7,5 poängskurs i webbutveckling.

– Det här har intresserat mig hela mitt liv, berättar han.

Det här har intresserat mig hela mitt liv.

De barn som börjar grundskolan i dag får lära sig koda, men av de nu yrkesverksamma journalisterna är det ännu inte jättemånga som kan det. Så om man lär sig lite programmering kan man alltså fortfarande sticka ut på redaktionerna.

När redaktionen stöter på ett problem, eller om något går för trögt, försöker Hugo Ewald ofta se om han kan hitta en smidigare digital lösning. Och det är inte alltid han har tid att vänta i kön hos utvecklingsavdelningen.

– Det är ju också bra om man kan ta fram återanvändbara verktyg, som ger snabbhet i journalistiken, säger Hugo Ewald och nämner möjligheten för läsaren att kunna svajpa bilder som ett exempel.

Hugo Ewald ser en utveckling där varje enskild reporter hela tiden förväntas öka sina digitala kunskaper, att man lär sig fler program och en del kodning.

– Men för det krävs det en viss nördighet, erkänner han.

– Det kommer att finnas fler journalister som kan hantera olika former av digitala verktyg, för det finns det ett stort behov av. Det kan handla om bild- och videoredigeringsverktyg som Premiere Pro och Photoshop. Men också, och framförallt, olika webbaserade tjänster som kan användas journalistiskt. Till exempel tjänster som låter dig spåra vem som ligger bakom en webbsida, tjänster som låter dig granska facebookaktivitet bland användare som du vill granska, och så vidare.

Det är förstås ett ess i ärmen om man kan programmera redan som nyexad journalist, men man kan också lära sig under vägen. Hugo Ewald tipsar om att det finns tjänster på nätet, till exempel Code Academy, där man kan lära sig bygga egna webbsidor genom att göra interaktiva övningar.

En fördel om man vill ha fast anställning eller på andra sätt kunna avancera.

– Vi har ju en ganska osäker arbetsmarknad, vi journalister. Att som ny journalist komma in med specialkunskaper som kanske inte alla har är ju alltid en fördel om man vill ha fast anställning eller på andra sätt kunna avancera, säger han och fortsätter:

– Sedan tror jag att grunden i alla branscher som är under press är att göra sig så outbytbar som möjligt. Ju mer outbytbar du är, desto mindre är risken att du skulle få gå i en eventuell nedskärning.

Senast ändrad 1 april 2020