Källskydd

Källskydd, anonymitetsskydd eller tystnadsplikt som det också kallas, innebär att den som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten för den som vill vara anonym. Det är straffbart för den som tagit emot en sådan anonym uppgift att avslöja källan.

Är du det minsta tveksam om källan vill vara anonym eller ej, så fråga hur uppgiftslämnaren vill ha det. Om han eller hon vill vara anonym, då gäller det tills det källan själv röjer sin identitet.  Läs mer i tryckfrihetsförordningen kap3 § 3 eller i yttrandefrihetsgrundlagen kap2 § 3.

Tystnadsplikten omfattar den eller dem som befattar sig med uppgiften, det vill säga alla dem som får reda på innehållet i källans information. Det är alltså inte en exklusiv utgivarfråga.

IT och tystnadsplikt

Det är viktigt att informera IT-ansvarig och andra på medieföretaget som av tekniska skäl får ta del av skyddade uppgifter, att den grundlagsenliga tystnadsplikten överförs till dessa personer.
Personalhandläggare måste också informeras om att det förekommer att journalister för att skydda sina källor, ringer hemtelefonnummer till källan på företagets mobiler. Sådana samtal ska alltså anses som tjänstesamtal.

Besökare

Besökare på en redaktion omfattas inte av tystnadsplikten. Bland annat av det skälet ska ingen besökare kunna komma upp på redaktionen utan att först ha beställt tid. Utomstående ska inte kunna ta del av redaktionens material.

Seminarium: Vad behöver du göra för att skydda dina källor som journalist? 

Här kan du se ett seminarium där Anders Thoresson, expert på digitalt källskydd och ledamot i Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp, ger tips på vad redaktioner och enskilda journalister kan göra för att skydda källor digitalt. 

 

Senast ändrad 20 februari 2020