Källskydd

Källskydd, anonymitetsskydd eller tystnadsplikt som det också kallas, innebär att den som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten för den som vill vara anonym. Det är straffbart för den som tagit emot en sådan anonym uppgift att avslöja källan.

Är du det minsta tveksam om källan vill vara anonym eller ej, så fråga hur uppgiftslämnaren vill ha det. Om han eller hon vill vara anonym, då gäller det tills det källan själv röjer sin identitet.  Läs mer i tryckfrihetsförordningen kap3 § 3 eller i yttrandefrihetsgrundlagen kap2 § 3.

Tystnadsplikten omfattar den eller dem som befattar sig med uppgiften, det vill säga alla dem som får reda på innehållet i källans information. Det är alltså inte en exklusiv utgivarfråga.

Ny guide om källskydd med anledning av GP-domen mars 2015
Högsta Domstolen (HD) fällde i mars 2015 tre journalister på GP för brott mot tystnadsplikten. Journalisterna dömdes för att ha avslöjat uppgiftslämnarens identitet och därmed agerat oaktsamt. Att de inför publiceringen tog pressetisk hänsyn, bland annat genom att visa utkastet till artikel och tagna fotografier för uppgiftslämnaren, befriar inte från ansvar.

Journalistförbundet har gjort en kort guide med tips på vad du ska tänka på för att skydda dina källor.
Guide för källskydd (pdf)

Dessutom dömde Högsta domstolen (HD)  i juni 2012 utgivaren för Norra Skåne för uppsåtligt brott mot källskyddet (tystnadsplikten). HD slår fast att "tystnadsplikten inte kan efterges därför att det i ett enskilt fall finns ett motstående intresse som kan uppfattas som starkare." HD konstaterar också att tystnadsplikten kan påverka utformningen av den efterföljande nyhetsförmedlingen.

IT och tystnadsplikt
Det är viktigt att informera IT-ansvarig och andra på medieföretaget som av tekniska skäl får ta del av skyddade uppgifter, att den grundlagsenliga tystnadsplikten överförs till dessa personer.

Personalhandläggare måste också informeras om att det förekommer att journalister för att skydda sina källor, ringer hemtelefonnummer till källan på företagets mobiler. Sådana samtal ska alltså anses som tjänstesamtal.

Besökare
Besökare på en redaktion omfattas inte av tystnadsplikten. Bland annat av det skälet ska ingen besökare kunna komma upp på redaktionen utan att först ha beställt tid.  Utomstående ska inte kunna ta del av redaktionens material.

Redigerat 2015-09-21/PT

Taggar: yttrandefrihet