Foto: Fredrik Sandberg/TT

Frilansrekommendationen

Frilansrekommendationen är ett riktmärke för frilansarvoden som är kopplat till en genomsnittslön för anställda reportrar och fotografer. Krontalbeloppet 2019 per timme som avser F-skatt är 1 014 kronor.

Rekommendationen är avsedd för Journalistförbundets medlemmar som regelmässigt eller tillfälligt utför frilansuppdrag. Med frilansar avser vi alla sorters frilansande journalister.

Frilansrekommendationen består dels av ett rekommenderat arvode, dels en beskrivande text, om hur vi kommit fram till det rekommenderade arvodet. Frilansrekommendationen är inte en minimirekommendation, utan ett riktmärke för arvodet.

Den föreslagna arvodesnivån är kopplad till genomsnittslönen för kategorin anställda reportrar och fotografer i Stockholms län.

Rekommendationen har två rekommenderade timarvoden – en grundläggande nivå samt en högre nivå för den frilans som utför uppdrag som kräver högre kompetens, exempelvis både bild och text, film och text och liknande.

Sedan innefattar Frilansrekommendationen även vad som bör gälla för vidarepublicering och upplåtande av upphovsrätt samt en detaljerad prislista för arkivbilder.

Frilansrekommendationen utgår från F-skatt, exklusive moms. Vi har även angett motsvarade timarvoden för A-skatt.

Utöver rekommendationen finns också verktyget Frilanskalkylatorn som gör det enklare för frilansar och uppdragsgivare att räkna fram ett skäligt arvode. Även Arvodesguiden kan användas för att jämföra arvoden hos olika uppdragsgivare

Frilansrekommendationen 2019

Journalistförbundets förbundsstyrelse har beslutat att höja frilansrekommendationen med 1,8 procent från och med 1 januari 2019. Det beror dels på ökade genomsnittslöner bland anställda journalister och dels på att de nya kollektivavtalen innehåller kostnadsökningar på just 1,8 procent. Även för eventuella fasta frilansarvoden rekommenderas en höjning med 1,8 procent för 2019.

Frilansrekommendationen för 2019 innebär:

  • En rekommenderad uppräkning av befintliga arvoden med 1,8 procent.

  • Ett krontalsbelopp som är baserat på medellönerna i journalistbranschen. Från och med 1 januari 2019 är beloppet 1 014 kronor.

Den som har ett arvode som följt de senaste årens rekommenderade höjningar ska alltså enligt rekommendationen höja detta med 1,8 procent. Ett sänkt arvode är inte i enlighet med rekommendationen. Höjningen för 2019 inkluderar även arkivbilder.

 

Del 1 – Rekommendationer vid uppdrag

Journalistförbundets frilansrekommendation är tänkt att hjälpa dig som frilansar att ta ut rätt arvode när du jobbar åt medier i Sverige. En frilans säljer normalt både tid och användningsrättigheter – därför har Frilansrekommendationen flera delar för att hjälpa dig oavsett om du utför uppdrag på beställning eller om du säljer publiceringsfärdigt material.

Timarvoden

Vid F-skatt ingår sociala avgifter i arvodet.

Timarvode för F-skatt: 1 014 kronor.
Förhöjt timarvode F-skatt: 1 134 kronor.

Det förhöjda timarvodet rekommenderas för de journalister som har högre kostnader på grund av extra utrustning, exempelvis för fotografer, och/eller där uppdraget kräver två eller flera kompetenser.


Timarvode för A-skatt: 777 kronor.
Förhöjt timarvode A-skatt: 858 kronor.

Dagsarvode

Ett timarvode är en mer neutral utgångspunkt än ett dagsarvode eftersom begreppet dag kan bero på hur många timmar en enskild frilans arbetar. Med utgångspunkt från att en arbetsdag är åtta timmar blir dagsarvodet för F-skatt 1014 kronor x 8 timmar = 8 112 kronor.

Jämförbara inkomster

Timarvodena är uträknade för frilansar som har flera kunder, både nya och återkommande. Utgångspunkten är att en frilans kan debitera hälften av sin arbetstid. Resten är bland annat administration, verksamhetskostnader, ställtider mellan uppdrag, arbetet att sälja in uppdrag, med mera.

Journalistförbundet tillämpar differentierad och individuell lönesättning. Anställdas löner kan alltså variera alltefter olika företag. Lönen ska i princip öka med högre krav och kunskaper. Samma synsätt bör tillämpas vid arvodering av frilansar. Högre kvalifikationer, specialistkunskaper och längre erfarenhet i yrket ska således leda till högre arvode.

För att omvandla lön till frilansarvode har hänsyn tagits till följande:

• Sociala avgifter

• Kostnad för semester

• Kostnad för genomsnittligt antal sjukdagar

• Frilansens kostnad för flexibilitet och otrygghet

• Frilansens verksamhetskostnader

• Frilansens debiterbara tid

Fasta arvoden

Du kan också komma överens med uppdragsgivaren om fast ersättning för regelbundet återkommande uppdrag. Den kollektivavtalade kostnadsökningen för 2019 ligger på 1,8 procent, vilket även bör ligga till grund för uppräkning av fasta arvoden.

Individuella arvoden

Det finns många skäl till att de rekommenderade timarvodena inte passar alla frilansar. Ibland kan det vara bättre att räkna ut ett arvode med hjälp av Frilanskalkylatorn, exempelvis när du:

• Har stadigvarande löpande uppdrag och kan debitera mer av din arbetstid. Månadsarvodet ska vara detsamma, men timarvodet blir lägre.

• Utför uppdrag eller säljer material med högt nyhetsvärde. Då bör du ta mer betalt.

• Har specialkompetens eller lång erfarenhet. Då bör du som dina anställda kollegor ligga över genomsnittslönen.

• Utför uppdrag i högriskområden och därmed har högre verksamhetskostnader.

Moms

Moms tillkommer på de rekommenderade arvodena.

Förkommet material

Hos uppdragsgivaren förkommet fysiskt material, till exempel film- eller bildoriginal eller teckning, ska ersättas utifrån skadeståndsrättsliga principer.

Avbrytande av uppdrag

Avbryter uppdragsgivaren ett uppdrag utan att det beror på frilansen, har frilansen rätt till skälig ersättning med utgångspunkt från det överenskomna arvodet och nedlagda kostnader.

 

Del 2 – Upphovsrätt och ersättning

Vem äger materialet?

En frilans äger materialet och är fri att förfoga över det. Du kan alltså sälja rätten till att använda materialet hur många gånger som helst. En uppdragsgivare som köpt en eller två användningar har inte rätt att upplåta eller överlåta materialet till någon annan. Vill en uppdragsgivare använda materialet på nytt, utöver vad som överenskommits, så krävs ett nytt avtal om den nya användningen.

Förlagsavtal

Denna princip om frilansens äganderätt gäller dock inte för frilansar som skriver böcker, och som omfattas av ett förlagsavtal. När det gäller sådana avtal så innebär de som regel att upphovsmannen inte kan sälja sitt material vidare till ett annat medieföretag.

Tidningar och tidskrifter (print)

I tidningar och tidskrifter betyder en användning att materialet får införas på en plats i ett visst nummer. Ytterligare införande i samma utgåva, till exempel bilder på löpsedel, omslag eller i innehållsförteckning ingår inte i priset. Finns det flera editioner får materialet införas i alla som har samma namn och ges ut av samma företag. Priset för en användning påverkas inte av upplagans storlek eller ifall den skulle öka eller minska.

Publiceringen kan inte heller delas upp genom att materialet införs i delar av upplagan i ett nummer och i ett annat senare nummer i den resterande delen av upplagan. Sådan uppdelning är att anses som ett ytterligare införande (publicering).

Internet

På internet betyder en användning att frilansen säljer rätten att publicera ett material till ett medieföretag i ett exemplar som enbart tillgängliggör materialet via internet. Det finns många olika sätt att använda material via internet, till exempel olika former av sajter och appar. En användning gäller bara en publiceringsform.

Det medieföretag som köper rätten till en användning på internet har rätt att låta materialet ligga ute i 36 månader i enlighet med upphovsrättslagen §30.

Användning inom etermedier

Etermedier har rätt till en användning utöver originalsändning.

 

Ta lika mycket betalt när du vidaresäljer

Journalistförbundet rekommenderar dig att ta 100 procent av förstagångsarvodet vid vidareförsäljning av ett material till en ny kund. Detta gäller även vid återanvändning hos samma kund.

Återpublicering hos samma kund i årsböcker och antologier

Journalistförbundet rekommenderar dig att ta minst 50 procent av ursprungsarvodet för återpublicering av obearbetat material.

Andraanvändning

Vid samtidig försäljning kan kunden för 20 procent av arvodet för förstaanvändning köpa till rätten till andraanvändning.

Andraanvändningen är alltså en rabatterad form av vidareutnyttjande. För att rabatten ska gälla måste andraanvändningen gälla samma tidnings- eller tidskriftstitel som första användningen, eller en webbplats med tematiskt koppling till den tidnings- eller tidskriftstitel dit materialet sålts in.

Denna rabatt förutsätter dessutom att det första mediet (till exempel tidningen) och det andra mediet (till exempel internet) drivs av ett och samma företag, och att de olika användningarna sker tidsmässigt i anslutning till varandra, till exempel att publiceringen på internet inleds samtidigt som publiceringen i tidningen eller tidskriften.

Om andraanvändningen är någon form av användning på internet beräknas ersättningen för denna användning (”publicering”) på 20 procent av förstagångsarvodet (exempelvis för publicering i tidning) för en tidsperiod om maximalt sex månader, det vill säga även om materialet legat ute i bara två månader blir ändå ersättningen 20 procent av förstagångsarvodet.

Enligt §30 Upphovsrättslagen får en lovlig användning på internet ske under maximalt 36 månader. Om parterna överenskommit om användning på internet utan att ange någon tidsgräns för detta får materialet ligga ute ytterligare 30 månader i förhållande till de sex månaderna som ersättningen om 20 procent baseras på. Dock berättigar inte dessa ytterligare 30 månader frilansen till någon ytterligare ersättning i förhållande till ersättningen för de sex månaderna.

Några exempel på användningar:

• En användning i radio och en på webbsajt.

• En användning i webbtidning och en i tidskrift.

• En användning i dagstidning och en på webbsajt.

• En användning i app för läsplatta och en på mobilsajt.

Ideella rättigheter

En uppdragsgivare får inte ändra i ett verk utan upphovsmannens medgivande, såvida ändringar inte endast är att anse som normal redigering. Upphovsmannen har rätt att få sitt namn tydligt angivet vid publicering eller annan form av användning.

Arkiv

Kunden som köper frilansens material får behålla det i sitt eget interna arkiv för researchändamål, förutsatt att frilansen har gett sitt medgivande till det. Om bilder lagras hos kunden måste de vara försedda med metadata som anger fotografens namn och hur bilden får, respektive inte får, användas.

Nyttjandefrist

Beställt material ska publiceras snarast möjligt efter leverans. Uppdragsgivaren har rätt att publicera materialet inom sex månader från leveranstidpunkten, om inget annat har överenskommits.

 

Del 3 – Arkivbilder

Med arkivbilder menas redan publicerade bilder som upplåts för användning. Höjningen för 2019 är 1,8 procent.

Arkivbilder i tryckta medier

Priset avgörs av flera faktorer: hur din bild används, upplagans storlek och bildens storlek. Är upplagan i intervallet mellan exemplen ska även priset justeras därefter.

Bildstorlek

Upplaga 1 – 4 999 ex

Upplaga 5 000 – 99 999 ex

Upplaga 100 000 ex och över

Liten

1 166 kr

1 547 kr

1 708 kr

Halv eller helsida

1 810 kr

4 484 kr

4 805 kr

Omslag/uppslag

3 566 kr

6 192 kr

7 473 kr

Tid som går åt för bearbetning, filhantering, bränning, skanning och liknande i samband med upplåtelse för arkivbildsanvändning ska debiteras efter tidsåtgång med det förhöjda timarvodet

 

Arkivbilder på internet

För internet finns bara två olika bildstorlekar, normal och tumnagel. Priset påverkas också av hur länge bilderna publiceras.

Bildstorlek

Upp till 1 månad

1 t.o.m. 6 månader

7 t.o.m. 11 månader

12 t.o.m. 18 månader

19 t.o.m. 23 månader

24 månader och över

Normal

1 043 kr

1 566 kr

1 983 kr

2 296 kr

2 609 kr

2 923 kr

Tumnagel

522 kr

522 kr

522 kr

522 kr

1 043 kr

2 087 kr

Kommentar: Tumnagelbild är en mycket liten bild, oftast på webb i form av en ikon som förstoras när man klickar på den, eller som en bild kopplad till en notis i en papperstidning.

 

Senast ändrad 4 januari 2019