Så får du jobb på radio

Publicerad 12 september 2018

På SR Ekot jobbar 220 fast anställda journalister och runt 80 vikarier. Titt som tätt dyker det faktiskt upp lediga jobb, och den som har vissa specialkunskaper ligger bra till.

Det är dock inte vem som helst som kniper de eftertraktade tjänsterna.

– Man måste vara otroligt nyhetsinriktad och sätta saklig, opolitisk och allsidig nyhetsrapportering i första rummet. Man ska vara nyfiken och beredd att arbeta hårt, säger Olle Zachrison som är chef och ansvarig utgivare på Ekot. Han fortsätter:

– Det råder en ständig brist på olika typer av specialkunskaper. Att behärska andra språk – till exempel ryska, arabiska eller somaliska – i tal och skrift är mycket meriterande. Också att ha erfarenhet av att skapa seriös digital storytelling på olika plattformar, och kunna jobba med ljud, bild, rörligt och grafik.

Det råder en ständig brist på olika typer av specialkunskaper.

Digitalt specialiserade journalister som kan nå många på sociala plattformar, kan analysera data på djupet och göra digitala trafikanalyser – sådana behöver Ekot också fler av, enligt Olle Zachrison.

– En stor trend i det förändrade medielandskapet är detta med tvärfunktionell kompetens. Att kunna paketera ett hörvärt reportage på ett sätt som gör att man når ut till fler målgrupper än den förvisso stora publiken i de traditionella FM-sändningarna, det hör också till den typ av journalistisk kompetens som vi eftersöker.

Upplever du att journalistutbildningarna hänger med när det gäller digital kompetens?

– Utbildningarna gör nog sitt bästa. Men mediehusen har ju själva svårt att hänga med i svängarna när mediekonsumtionen förändras, och då är det förstås ännu svårare för utbildningarna. Det viktigaste är att studenterna får med sig kunskaper om det publicistiska och journalistiska. Utvecklingen går så snabbt och tekniken förändras hela tiden så vi får alla lära oss längs vägen.

Det viktigaste är att studenterna får med sig kunskaper om det publicistiska och journalistiska.

Hur ska man INTE bete sig om man vill ha jobb hos er?

– Tre saker:

  1. Om du är väldigt sugen på att uttrycka dina politiska åsikter, till exempel i sociala medier. Det är INTE meriterande. Om du är journalist på Ekot är det svårt att separera din person från yrkesrollen.
     
  2. Om du inte är öppen och nyfiken funkar det inte heller särskilt bra. Du behöver ha omvärldskoll, vilja veta hur andra organisationer jobbar och se hur vår egen bör utvecklas för att nå publiken på bästa sätt. Att vara en som ”bara gör sitt jobb” räcker inte för att få en fast anställning.
     
  3. Du måste förstå organisationen, och fatta den ansvariga utgivarens – min – roll. Du kan argumentera emot mig i publicistiska frågor, men i slutändan måste du ändå förstå och rätta dig efter att det är den ansvariga utgivaren som har sista ordet om vad som publiceras.

Varför ska man söka sig till just SR och Ekot?

– Vi är en bred nationell nyhetsorganisation som står för hög trovärdighet, seriositet och professionalism. Det finns fantastiska möjligheter att utvecklas som journalist här, och det finns många roller att prova på. Vi har en stor kompetensmässig bredd och du får otroligt roliga, kunniga och sympatiska kollegor som du kan lära mycket av. Det faktum att SR är så stort, med runt 1 800 fast anställda på 50 platser runt om i Sverige, det ger också en enorm stabilitet och bredd.

Det finns många anställningar på SR som inte är fasta.

– Ja, men vi har ju ändå många fasta och stabila tjänster. På SR:s jobbsajt annonserar vi ofta ut tillsvidareanställningar. Men det är klart, det är en oerhört hård konkurrens om de mest attraktiva tillsvidareanställningarna. SR har också ett stort vikariebehov, men alla duktiga vikarier får tyvärr inte chansen till vidare anställning direkt. Jag tycker ändå att vi har en bra diskussion här om LAS och dess konsekvenser, säger Olle Zachrison som tidigare jobbat på bland annat SvD, TV8 och TV4. Han fortsätter:

Vi har ju ändå många fasta och stabila tjänster.

– Många tjänster har försvunnit i branschen på senare tid, men på SR är ekonomin i balans – vi är en stabiliserande faktor på marknaden. När någon till exempel går i pension återbesätts den personens tjänst, dock inte alltid på samma funktion.

Kan man gå mellan journalistik och kommunikation nuförtiden?

– Det är svårt att säga tvärsäkert, men det är inte omöjligt. Beror väl på vilken typ av kommunikation det rör sig om. Det kan vara problematiskt om man har jobbat med till exempel försvarslobbyism eller haft en tydlig politisk agenda och sedan ska söka jobb på Ekot.

Samtidigt som man måste sätta en tydlig gräns för vad som är journalistik och kommunikation, innebär också utvecklingen i mediebranschen att de två yrkena har närmat sig varandra.

– Vi måste också utvecklas i takt med samtiden. Det finns en slags hotande rekryteringskris inom nyhetsjournalistiken. Otroligt många talangfulla personer är intresserade av journalistik, men vågar inte välja den banan. De kanske i stället väljer att bli exempelvis e-entreprenörer eller läkare. Det är en utmaning.

Senast ändrad 18 september 2018