Så funkar kongressen

Här är en liten guide för dig som ska vara med på journalistkongressen. Den täcker kanske inte allt, men vi listar sådant som alltid eller ofta förekommer. Bra att ha till hands både för den som varit med tidigare och för den som gör detta för första gången.

Kongressens ställning och uppgifter

”Kongressen är förbundets högsta beslutande organ.” Så inleds paragraf 13 i Journalistförbundets stadgar, den paragraf som reglerar vad kongressen ska göra och hur arbetet ska gå till.

Kongressen har tre huvuduppgifter:

  • Granska FS (förbundsstyrelsens) arbete och förvaltning under den gångna kongressperioden och ta ställning till om förbundsstyrelsen ska beviljas ansvarsfrihet.
  • Ta ställning till och fatta beslut om FS förslag och inkomna motioner.
  • Välja ny styrelse, revisorer och valberedning.

De beslut kongressen fattar utgör riktlinjer för den nyvalda styrelsen under den kommande kongressperioden.

Kongressens arbetsformer i huvuddrag

Så snart kongressen öppnats och alla har ropats upp, väljs ett presidium med två eller fler ordföranden för kongressen. De valda får förtroendet att leda hela kongressens arbete. De som föreslås är tillfrågade i förväg.

Under kongressen används mötessystemet Vote-it. I det kan man begära ordet, skriva yrkanden och genomföra omröstningar. Alla kongresshandlingar finns inlagda i systemet och kan läsas där.

När kongressen börjar finns FS förslag till arbetsordning och dagordning. De beslutas om i början av kongressen och styr sedan arbetet under hela kongressen.

I arbetsordningen finns regler för kongressens sätt att arbeta. De viktigaste gås igenom här nedan.

I dagordningen finns alla sakfrågor som kongressen ska behandla. Normalt tas frågorna upp i den ordning de står på dagordningen, men det förekommer avvikelser. Allt som står på dagordningen behandlas. Något annat behandlas inte. (Det finns en undantagsregel som säger att nya frågor kan tas upp till behandling om en kvalificerad majoritet – två tredjedelar av de avgivna rösterna – beslutar det, men den regeln används mycket sällan.)

Den som är vald till kongressombud har skyldighet att vara närvarande under hela kongressen. Presidiet kan dock – i undantagsfall – bevilja kortare permissioner från kongressen. Detta kan du ansöka om genom att skicka ett meddelande till någon i presidiet.

Debatt och beslut

Kongressen fattar beslut i plenum, det vill säga med alla ombud närvarande. Vid varje ny dagordningspunkt får alltid FS föredragande ordet först. Den föredragande FS-ledamoten redogör för FS förslag till beslut och slutar alltid med att yrka bifall till detta. Om inget ombud har begärt ordet i en fråga, blir det ingen föredragning. I det läget finns bara FS förslag till beslut. Vill du att något annat beslut ska fattas måste du begära ordet och lägga fram ditt förslag till beslut (yrkande) från talarstolen. 

Alla yttranden på kongressen sker när en person givits ordet av presidiet. Det är inte tillåtet att ens göra ett kort inlägg om man inte begärt och fått ordet. Det beror dels på att alla tydligt ska veta vem som har ordet vid varje tillfälle, dels på att kongressens diskussionsprotokoll utgörs av en inspelning av allt som sägs.

Vill du delta i debatten begär du ordet i Vote-it. Där anger du också vilken dagordningspunkt du vill ha ordet under. Det är bra att begära ordet i god tid innan en dagordningspunkt kommer upp, så presidiet vet hur många talare som finns anmälda.

Vill du göra ett yrkande, det vill säga lämna ett förslag till beslut, måste du skriva in det i mötessystemet. Det gäller även om du till exempel instämmer i ett yrkande som någon annan gjort.

Som ombud har du under varje beslutspunkt rätt att göra ett fem minuter långt inlägg och två stycken två minuter långa repliker (undantagsvis kan presidiet bevilja ytterligare replik). Debatten är slut när inga fler talare finns anmälda.

Presidiet går igenom de yrkanden som finns och lägger fram förslag till propositionsordning, vilket betyder i vilken ordning besluten ska fattas.

Utskott

Kongressen bestämmer hur många och vilka utskott som ska tillsättas och då behandlas frågan av en mindre grupp istället för i plenum.

När en fråga kommer tillbaka till kongressen från utskottsbehandling finns bara utskottets förslag. Den som vill att kongressen ska besluta på annat sätt, till exempel enligt något av de ursprungliga förslagen, måste göra ett nytt yrkande om detta.

Granskningen av FS

En av kongressens uppgifter är att granska hur FS har skött sitt uppdrag. I praktiken går granskningen till på följande sätt:

Tidigt under kongressen kommer kongressperiodens verksamhetsberättelser upp. Under denna punkt kan ombuden begära att en viss fråga remitteras till granskningsutskottet för närmare granskning. Utskottet går sedan igenom de olika frågorna, granskar handlingar, frågar berörda med mera. Därefter skriver utskottet ett yttrande med förslag till uttalanden från kongressen, som behandlas av kongressen innan frågan om ansvarsfrihet avgörs.

Motioner

En stor del av kongressens arbete innebär att fatta beslut med anledning av de motioner som kommit in från enskilda medlemmar, klubbar och intresseföreningar. Motionerna finns på olika dagordningspunkter eftersom de handlar om olika sakfrågor.

Varje motion är i förväg behandlad av FS, som har lämnat ett förslag till beslut. Förslaget kan vara av tre olika slag:

  • att bifalla motionen
  • att avslå motionen
  • att anse motionen besvarad

Att en motion anses besvarad innebär att FS inte vill bifalla eller avslå motionens förslag. För att förstå vad FS anser om en sådan motion måste du läsa FS motivtext i yttrandet över motionen. Där framgår det varför FS vill att motionen ska anses besvarad. Ett vanligt skäl är att FS anser att det som motionen pläderar för är positivt, men att att-satsen är formulerad på ett sätt som gör att det är svårt eller omöjligt att uppfylla den. Det kan också bero på att motionen pläderar för något som redan är påbörjat eller till och med genomfört. Motioner i avtalsfrågor brukar som regel anses besvarade med tillägget att motionen med yttrande ska överlämnas till en kommande avtalskonferens. Detta beror på att det är en förhandlingsdelegation som avgör vilka frågor som ska drivas i kommande förhandlingar om nya kollektivavtal. Eftersom avtalskraven för avtal 2025 redan är formulerade och eventuellt även redan överlämnade när kongressen hålls, den 4-6 mars 2025 bör avtalsfrågor ha hanterats på avtalskonferensen i september 2024. Motioner till kongressen 2025 som avser avtalsfrågor kommer inte att kunna tas med förrän till nästkommande avtalsrörelse.

Valen

En viktig uppgift för kongressen är att välja förbundsstyrelse, revisorer och ny valberedning. Det sker alltid i slutet av kongressen. Skälet är att kongressens granskning och frågan om ansvarsfrihet kan vara avgörande för vilka kongressen vill välja till ny förbundsstyrelse. Kongressombuden har rätt att nominera kandidater i början av kongressen. När möjligheten att nominera till olika uppdrag upphör, framgår av arbetsordningen.

Om det blir omröstning mellan olika kandidater under valen, kommer den att ske i mötessystemet.

Efter kongressen

Ditt uppdrag som kongressombud är inte slut i och med att kongressen är avslutad. Efter kongressen är det viktigt att du som har varit med och fattat besluten informerar andra medlemmar om besluten. Det kan du förslagsvis göra vid ett medlemsmöte eller när du träffar andra medlemmar. Till din hjälp har du även den information som kommer att finnas på förbundets hemsida. Protokollet från kongressen kommer att läggas ut på sjf.se, när det är justerat.

Senast ändrad 23 maj 2024