Foto: Journalistförbundet

Avtal 2020: Inte överens om nivån på löneökningar

Publicerad 19 november 2020

Förhandlingarna om nya kollektivavtal i mediebranschen har återupptagits mellan Journalistförbundet och arbetsgivarorganisationen Medieföretagen inom Almega. Förutom krav på förbättringar, finns även olika tolkningar på hur hur årets löneökningar ska se ut.

Redan i vintras fastställde Journalistförbundets avtalsdelegation de krav vi skulle lämna över till arbetsgivarna i årets kollektivavtalsförhandlingar. 

– Medlemmarna har varit tydliga med vad som är viktigast för dem i vardagen, både nu och på sikt. Vi har därför formulerat krav som bland annat handlar om större möjlighet till återhämtning, högre löner, scheman som inte riskerar medlemmarnas hälsa och bättre villkor för visstidsanställda, sa  Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert i februari.

Ulrika Hyllert
Foto: Tor Johnsson
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet

Arbetsgivarna kräver försämringar 

Efter att förhandlingarna fick ta en paus i mars, har de nu i november återupptagits och det är tydligt att arbetsgivaren svarat med flera krav på försämringar. Bland annat vill Medieföretagen ta bort ledigheter som till exempel kompdagar och semesterdagar. De vill också ta bort rätten att gå en utbildning på Fojo. Medieföretagen vill även försämra föräldralönen, minska fackens inflytande i löneförhandlingarna och införa möjligheten att en enskild arbetsgivare ska kunna ge låga eller inga löneökningar om företaget går dåligt. De vill också att vi ska kunna arbeta mer på obekväma arbetstider utan extra ersättning samt utöka antalet otrygga anställningar.

– Det är tydligt att arbetsgivarsidan vill få igenom stora försämringar för oss i mediebranschen, vilket vi i vår delegation är väl rustade för att stoppa, säger Ulrika Hyllert efter att förbundets avtalsdelegation träffades 17 november. 

Olika tolkningar av märket 

Den fråga som direkt seglat upp som en tolkningsfråga är med hur många procent lönerna ska höjas i år och nästa år i mediebranschen.

– Vi har fått signaler om att arbetsgivarorganisationen Almega gör en annan tolkning av det så kallade märket. Det vill säga det riktmärke som parterna inom industrins satt för hela den svenska arbetsmarknaden gällande avtalets längd och hur mycket som ska utgå i lönehöjningar under perioden, säger Journalistförbundets förbundsjurist Katarina Dahlskog. 

Uppfattningen inom Journalistförbundets avtalsdelegation är att det så kallade lönemärket på våra avtalsområden är 2,9 procent från och med 1 november 2020 (3,2 procent efter avsättningar för flexpension på 0,3 procent). Totalt är märket 5,4 procent under avtalsperioden för kollektivavtalet. Almega har signalerat att deras uppfattning är löneökningarna är lägre än 2,9 procent. 

Katarina Dahlskog
Foto: Tor Johnsson
Katarina Dahlskog, förbundsjurist Journalisrtförbundet

– Kommer vi inte överens om vad märket är så kan det bli fråga om konfliktåtgärder. Men det är alltid en absolut sista åtgärd och vi har ännu inte diskuterat frågan på djupet med vår motpart Medieföretagen inom Almega. Vi har en förhoppning om att vi kommer vara överens med vår motpart om märkets storlek i kollektivavtalsförhandlingarna, säger Katarina Dahlskog. 

Både förbundets förbundsjurist och ordförande betonar vikten av att märket följs. 
– Vi har många medlemmar som arbetat oerhört hårt under året. Det är jätteviktigt att Journalistförbundets medlemmar ska ha rätt till lönehöjningar i enlighet med det märke som är satt, säger Ulrika Hyllert.  

Läs mer om förhandlingarna om nya kollektivavtal på sjf.se/avtal2020

För kontakt eller mer information:

Ulrika Hyllert: ulrika.hyllert@sjf.se

Katarina Dahlskog, katarina.dahlskog@sjf.se

Senast ändrad 19 november 2020