Den nya visselblåsarlagen – ett antiklimax för svensk pressfrihet

Publicerad 29 juni 2020

I dag presenterades förslaget till hur EU:s direktiv om skydd för visselblåsare ska införas i svensk rätt. Utredningen föreslår att den nuvarande visselblåsarlagen upphävs och ersätts av en ny lag. Lagen skyddar mot repressalier för personer som slår larm om missförhållanden. Den nya lagen kommer att omfatta fler personkategorier, till exempel egenföretagare som jobbar på uppdrag av företaget.

– En klar fördel är att våra frilansar får ett skydd mot repressalier i och med den nya lagen. Det blir tydligt att en uppdragsgivare inte får avsluta ett uppdrag enbart på grund av att frilansen slår larm om ett missförhållande, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.

Företag med fler än 50 anställda kommer att vara skyldiga att inrätta så kallade visselblåsarkanaler dit visselblåsare kan vända sig med information. Även på den offentliga sidan, alltså hos myndigheter och kommuner, ska interna visselblåsarfunktioner inrättas.
 
– Det är något som vi inom Journalistförbundet varit skeptiska till. På den offentliga sidan gäller redan den grundlagsskyddade meddelarfriheten, vilket innebär att offentligt anställda har rätt att lämna uppgifter till media om i princip vilka ämnen som helst. Risken nu är att det uppfattas som att man i första hand ska använda visselblåsarkanalerna. Även om förslaget inte innebär någon förändring av meddelarskyddet i sig, finns det därför en risk att lagen undergräver meddelarskyddet på sikt, säger Ulrika Hyllert.

Idag krävs det att arbetstagaren först slagit larm internt innan personen kan vända sig till en myndighet. Med den nya lagen blir det lättare att slå larm direkt till myndigheter. Enligt förslaget ska visselblåsaren kunna välja om han eller hon vill slå larm internt inom företaget eller externt till myndigheten. Rätten att gå till media med en uppgift blir dock i princip den samma. Det krävs att visselblåsaren först slagit larm externt till en myndighet utan att någon åtgärd vidtas eller att missförhållandet innebär en överhängande fara, för att personen ska få lämna uppgifter till media.

– Här hade utredningen kunnat gå längre och förbättrat möjligheten att lämna uppgifter till media. Istället kommer Sverige att ligga på en EU-rättslig miniminivå. Det här tror jag är något som kommer att förvåna våra kollegor i Europa. De hade nog förväntat sig att Sverige, som är kända för att värna pressfriheten, skulle föregå med gott exempel. Det här är något som vi kommer att lyfta i den fortsatta lagstiftningsprocessen, säger Ulrika Hyllert.

Nu kommer utredningen att gå ut på remiss och tanken är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 december 2021.

Läs utredningen här:

Ökad trygghet för visselblåsare (pdf, regeringen.se)

För mer information, kontakta:
Tove Carlén, jurist Journalistförbundet, 070-267 65 77

Senast ändrad 19 augusti 2020