Foto: Tor Johnsson

PS-utredningen – nya sparkrav och ökad granskning

Publicerad 13 maj 2024

Idag presenterade ordföranden för public service-kommittén, Göran Hägglund, utredningens betänkande ”Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider” (SOU 2024:34). 

Utredningen överlämnades vid en presskonferens till kulturminister Parisa Liljestrand. Sedan tidigare var flera av utredningens förslag kända, på grund av att delar av utredningen läckt på förhand. 

Oenigheten – en stor brist 

Det var sedan tidigare tydligt att kommittén inte lyckts enas och att oppositionen i flera delar hade en annan uppfattning än majoriteten i utredningen, Tidö-partierna.

– En stor brist med utredningen är att Göran Hägglund inte lyckts med sitt uppdrag att hitta ett förslag som en bred majoritet i riksdagen kan stå bakom. I Sverige har vi en tradition av att viktiga mediepolitiska förändringar kräver en bred majoritet i riksdagen. Om vi går ifrån den principen är det problematiskt inte bara för public service-bolagen, utan för hela mediebranschen, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.

”Ett långsiktigt sparpaket”

En av frågorna som delvis var känd på förhand var frågan om finansieringen för public service efter 2025. Uppräkningen under den nuvarande tillståndsperioden har legat fast på två procent. Utredningen föreslår att uppräkningen i början av nästa tillståndsperiod ska vara tre procent och sedan trappas ner för att i slutet av perioden ligga på en procent.

– Det är svårt att se detta som något annat än ett långsiktigt sparpaket för public service-företagen. Politikerna i Tidö-partierna vill uppenbarligen skära ner på public service-bolagens verksamhet. Det skulle vara oerhört problematiskt för bolagens möjligheter att förvalta det breda uppdraget och samtidigt göra kvalitativ journalistik, säger Ulrika Hyllert.

Oppositionen var inte överens med Tidö-partierna om sparplanen. På DN Debatt skriver oppositionen: ”Vi delar inte heller Tidöpartiernas beskrivning av att det finns stora möjligheter till effektivisering samtidigt som kraven kvarstår på att ha ett brett nyskapande utbud med hög kvalitet, folkbildande ambitioner och lokal närvaro.”

Skäl att ifrågasätta utökad granskning

Granskningen av public service är en annan fråga där majoriteten i utredningen inte lyckats få med sig oppositionen. Tidöpartierna föreslår att granskningsnämnden vid Mediemyndigheten ska få utökade möjligheter till granskning.

– Public service-företagen är redan hårt granskade av Mediemyndigheten. Vi vet också att public service-bolagen har ett stort förtroende hos allmänheten. Att ytterligare öka granskningen innebär såklart ökad administration för såväl myndigheten som bolagen. Det finns goda skäl att ifrågasätta motiven bakom en sådan utökad granskning, säger Ulrika Hyllert.

”Värna public service i dess nuvarande form”

Public service-kommittén har bestått av företrädare för riksdagens samtliga partier och haft i uppdrag att ta fram sändningstillstånd för tiden 2026–2033. I direktiven till utredningen låg även att ta fram en särskild public service-lag.

– Public service-företagen är viktiga arbetsgivare och uppdragsgivare för många av våra medlemmar. På vår senaste kongress fattade medlemmarna i Journalistförbundet beslut om att vi vill värna public service i dess nuvarande form. Vi har följt utredningen noga sedan den tillsattes och från start känt en viss oro. Inte minst eftersom direktiven till utredningen var så spretiga och att det var så många frågor som var föremål för utredning, säger Ulrika Hyllert.

Utredningens betänkande "Ansvar och oberoende - public service i oroliga tider" finns att läsa på regeringens hemsida.

Senast ändrad 13 maj 2024