Vad innebär visselblåsarlagen i korthet?
- Visselblåsarlagen trädde i kraft den 17 december 2021 och utgår från ett EU-direktiv.
- All privat och offentlig verksamhet omfattas.
- Visselblåsarfunktioner för rapportering av missförhållanden ska inrättas. Alla arbetsgivare med fler än 50 anställda ska ha interna visselblåsarfunktioner (så kallade interna rapporteringskanaler).
- Arbetstagare kan i vissa fall slå larm till en statlig myndighet (så kallade externa rapporteringskanaler). Ett trettiotal myndigheter, till exempel Arbetsmiljöverket, Finansinspektionen och Skatteverket, har externa visselblåsarkanaler.
- Privata arbetsgivare som har mellan 50 och 249 arbetstagare kan dela rapporteringskanaler med andra.
- Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet vad gäller företagens rapporteringskanaler.
Hur påverkar lagen mig som jobbar i mediebranschen?
För den som arbetar inom mediebranschen är det viktigt känna till vad som gäller för visselblåsare i lagen. Att lagen omfattar all privat och offentlig verksamhet. Det är även viktigt att känna till att visselblåsarlagen inte slår ut det grundlagsstadgade meddelarskyddet. Den som offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i grundlagsskyddad media har meddelarskydd. För den som vill larma anonymt kan det därmed vara säkrare att vända sig till en journalist än att använda de nya rapporteringskanalerna som den nya lagen etablerar.
Vad händer med meddelarskyddet?
För den enskilde individen kan det verka som att visselblåsarlagen står i konflikt med det grundlagsskyddade meddelarskyddet, men så är inte fallet. Visselblåsarlagen slår inte ut meddelarskyddet. Den som offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i grundlagsskyddad media har meddelarskydd.
Meddelarfriheten ger ett långtgående skydd för privatanställda, arbetslösa och offentligt anställda från ingripanden från det allmänna. Efterforskningsförbudet innebär att det allmänna inte får bedriva efterforskning om vem som lämnat uppgiften. Det allmänna får heller inte vidta repressalier mot uppgiftslämnare.
Förbudet mot efterforskning och repressalier har utsträckts till att gälla privata arbetsgivare inom vård, skola och omsorg som finansieras med allmänna medel. Bestämmelserna om meddelarskydd fungerar som ett paraply även för privatanställda.
Meddelarskyddet ger ett särskilt skydd som består av flera delar. Dessa är bland annat meddelarfriheten, rätten till anonymitet, efterforskningsförbudet och repressalieförbudet. Reglerna om meddelarskyddet finns både i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Meddelarfriheten innebär att det är fritt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i media. Det olyckligt att lagen ska tillämpas även av myndigheter. Det kommer att skapa förvirring och riskera att anställda tror att de måste använda visselblåsarlagen istället för eller innan de med skydd av meddelarfriheten lämnar uppgifter till medierna.
Genom meddelarskyddet har svensk lagstiftning en stark tradition att skydda den som larmar om ett missförhållande via media. Alla i Sverige har rätt att anonymt kontakta en journalist på en redaktion med ansvarig utgivare, om man vill lämna uppgifter avsedda för publicering. Det är den journalist som tar emot uppgifterna som har en personlig skyldighet att inte röja källan offentligt. Om källan röjs kan det leda till att journalisten döms till fängelse.
Har jag som journalist meddelarskydd?
Journalister är oftast privatanställda och har därmed ett svagare meddelarskydd. Företag är inte förhindrade att ingripa mot den som lämnat uppgifter till medier. Som privat anställd får du lämna uppgifter till media och vara anonym – men du skyddas inte av efterforskningsförbudet. Med stöd av lojalitetsplikten i anställningen kan arbetsgivare vidta repressalier mot anställda som kritiserat företaget offentligt eller läckt uppgifter till medier. Det gäller även i statligt ägda bolag. En privat arbetsgivare får med andra ord försöka ta reda på vem som läckt. Som anställd behöver du se upp med lojaliteten med arbetsgivaren, den går i vissa fall före din meddelarfrihet.
Visselblåsarlagen omfattar all privat och offentlig verksamhet, även medieföretag och journalister.
Det står var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de ska göras offentliga i en tryckt skrift (meddelarfrihet).
Det står också var och en fritt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att göra dem offentliga i en tryckt skrift eller att meddela uppgifter som avses i första stycket (anskaffarfrihet).
(1 kap. 7 § första och andra stycket tryckfrihetsförordningen)