Vad handlar avtalsrörelsen om?
Det som ska förhandlas under våren 2025 är hur Journalistförbundets fem kollektivavtal med Medieföretagen – dagspress, tidskrift, public service, etermedier och bemanning – ska se ut det kommande året. Kollektivavtalen sätter ramarna för arbetstid, anställningsformer, lönesättning och mycket mer. De är därför det viktigaste fackliga verktyget för att förbättra villkoren för journalister.
Journalistförbundet har också kollektivavtal med arbetsgivarorganisationen Fremia, vars medlemmar främst finns inom ideell eller kooperativ sektor. Där kommer nya avtal att förhandlas hösten 2025.
Vilka berörs av de här förhandlingarna?
Det är lite olika beroende på vilket avtalsområde man tillhör. För dagspress, tidskrift, etermedier och bemanning berörs alla journalister som arbetar i ett företag som omfattas av Journalistförbundets kollektivavtal med Medieföretagen. Inom public service berörs alla som är medlemmar i Journalistförbundet.
Vad gör avtalsdelegationen?
Avtalsdelegationen, med representanter från samtliga kollektivavtalsområden, har en mycket viktig roll i kollektivavtalsförhandlingarna. Inför förhandlingarna är det delegationen som tar fram förslag till krav som ska ställas i avtalsrörelsen. Under förhandlingarna diskuterar delegationen och tar ställning till motpartens krav och lämnar en rekommendation till FS om ett nytt kollektivavtal ska antas eller inte. Läs mer om vilka som ingår i delegationen här.
Vilka förhandlar Journalistförbundet med?
Vår motpart är Medieföretagen, en arbetsgivarorganisation med totalt omkring 600 medlemsföretag som har ungefär 36 000 anställda.
Varför sker de här förhandlingarna just nu?
Därför att de nuvarande avtalen löper ut 31 mars. Det samma gäller en rad andra kollektivavtal. Avtalsrörelsen 2025 omfattar i stort sett hela arbetsmarknaden då drygt 500 centrala kollektivavtal ska omförhandlas. Totalt berörs mer än 3,4 miljoner anställda.
Vilka är Journalistförbundets viktigaste frågor i årets avtalsrörelse?
I den avtalsplattform vi som förbund tog fram under förra året enades vi om fem punkter:
- Höjda lägstalöner och en bättre löneutveckling så att journalister och andra i mediebranschen kan leva på sitt yrke och motiveras till fortsatt utveckling.
- Kollektivavtalen ska bidra till att medlemmar får en bra lön när de kommer in i yrket och en bra löneutveckling under hela yrkeslivet.
- Kollektivavtalen ska ge medlemmarna reallöneutveckling framåt.
- En tydligare reglering av visstidsanställningar, så att de används som en lösning för tillfälliga behov – inte som en långsiktig strategi för att kringgå tillsvidareanställningar. Visstidsanställningar får inte används för ett permanent behov på redaktionerna.
- Bättre villkor för återhämtning, så att våra medlemmar inte bränns ut av ständig beredskap och pressade arbetsvillkor.
Ordet ”märket” återkommer ofta i diskussioner om avtalsrörelsen, vad betyder det?
Märket är den procentuella löneökning som den svenska industrisektorn förhandlar fram i sina kollektivavtal. Den sektorn brukar vara den som är mest internationellt konkurrensutsatt och agerar därför som ett slags standard för övriga sektorer.
Varför följer Journalistförbundet märket?
Journalistförbundets bedömning är att märket har tjänat oss väl och att förbundet utan det hade haft svårigheter att under perioder få löneökningar i nivå med andra arbetstagare på svensk arbetsmarknad.
Hur går förhandlingarna till?
Avtalsförhandlingarna börjar med att parterna växlar krav på de olika avtalsområdena. Journalistförbundet kommer alltså att lämna våra krav till Medieföretagen, och de lämnar i sin tur över sina krav till oss. Sedan träffas man vid ett antal tillfällen under våren och förhandlar tills man kommer överens. Förhandlingarna på de olika kollektivavtalen sker till stor del parallellt, men först ut är kravväxling på dagspress och public service, sedan kommer etermedier och tidskrift och till sist bemanning.
Vad händer om man inte kommer överens?
Ett första steg är att lägga ett varsel om konflikt. Medlingsinstitutet tillsätter medlare om det finns risk för stridsåtgärder – det vill säga om det har lagts ett varsel. Medlarnas uppgift är att få parterna att komma överens utan att det blir konflikt. Medlare kan också tillsättas om parterna gemensamt ber om det, även om ingen stridsåtgärd hotar.
Vad är stridsåtgärder?
Det är något parterna kan ta till för att pressa motparten till eftergifter. Rätten att vidta stridsåtgärder följer av grundlagen regeringsformen. De vanligaste stridsåtgärderna när det gäller kollektivavtalsförhandlingar är strejk, blockad och lockout.
Vad händer med mig och mitt jobb om det blir strejk?
Rätten att gå ut i konflikt är skyddad i grundlagen och i medbestämmandelagen. Enligt Journalistförbundets stadgar är medlemmar skyldiga att delta i en konflikt. Detta gäller även om du inte vill eller sympatiserar med konfliktåtgärderna. Läs mer här.