När rättegången vid Södertörns tingsrätt inleddes i tisdags stod den 61-årige mannen åtalad för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse, brott mot lagen om sprängämnesprekursorer samt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Samtliga brott rubriceras som grova. Men trots den gedigna bevisföringen är mannen varken misstänkt för förberedelse till terroristbrott eller olaga hot. Ingen av de personer som mannen har kartlagt är heller målsägande i utredningen. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är kritisk till åtalspunkterna:
– För mig är det obegripligt att det enligt rättsväsendet inte innebär ett hot att finnas med på en lista som hittas hemma hos en person som åtalas för så här allvarliga brott. En person som dessutom verkar vara politiskt motiverad. Jag undrar verkligen varför åklagaren inte kan se till helheten och koppla ihop sprängämnen och vapen med manifest och namnlistor. Om det är lagstiftningen som är problemet så behöver lagstiftaren omgående komma till rätta med detta.
Kontakt med berörda
Journalistförbundet är i kontakt med polis och åklagare som arbetar med fallet. Därutöver har förbundet kontaktat berörda klubbar med uppmaningen att stämma av med säkerhetsansvariga på företagen samt erbjuda information och stöd till såväl anställda som frilansar.
För att stötta redaktioner och journalister i arbetet att förebygga och hantera hat och hot finns sajten hatochhot.se. Sajten är ett samarbete mellan Journalistförbundet, Medieföretagen och Prevent.
I en nyligen genomförd studie kartlade forskare förekomsten av hot och hat bland Journalistförbundets medlemmar. Bland annat tittade studien på journalisters förtroende för rättsväsendet. Ungefär hälften av alla journalister svarade att de inte har förtroende för rättsväsendets förmåga att ta tillvara journalisternas intressen som brottsoffer. Något som Ulrika Hyllert anser är oroande:
– Det är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och i förlängningen ett hot mot demokratin när journalister hotas. Det är väldigt svårt att se att journalisters förtroende för rättsväsendet kommer öka i och med det här åtalet. Jag vet att medlemmar är upprörda och tycker det är djupt problematiskt att rättsväsendet inte ser någon hotbild.
Inget hot trots manifest och namnlistor
Mannen som tidigare är okänd av Polisen hade i sin lägenhet utöver sprängämnen och vapen även ett manifest samt listor med namn på offentliga personer såsom politiker, artister, aktivister och statstjänstemän. Bland de hundratals namnen finns också ett trettiotal journalister. Polisen uppger att man har informerat samtliga personer på mannens listor, men att man i nuläget inte bedömer att det finns något konkret och uttalat hot mot någon av personerna.
Av den omfattande dokumentationen som åklagaren presenterar framgår dock otaliga bevis för att mannen under flera år skrivit ner våld- och terrorfantasier samt gjort personkartläggningar. Trots detta är mannen varken misstänkt för förberedelse till terrorbrott eller olaga hot. Ingen av de kartlagda personerna är målsägande i utredningen.
Hantera hot och hat mot journalister
Om en journalist blir utsatt för någon form av hot eller våld ska det dokumenteras och anmälas. Dessutom bör man i samråd med säkerhetsavdelning och polis se över om det finns behov av särskilt personskydd. Journalister, chefer och redaktioner kan även kontakta Journalistförbundet som svarar på frågor och erbjuder olika former att stöd och råd.
Journalistförbundet uppmanar att polisanmäla hot mot journalister. Om du är anställd är det arbetsgivarens ansvar att se till att allvarligare händelser anmäls till Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och Polisen. Innan anmälningar görs är det viktigt att arbetsgivaren för samtal med den drabbade och skyddsombudet.
Viktigt kontakta Polisen
Den som har frågor eller upplever behov av skydd ska vända sig direkt till Polisen. Anmäl till Polisen genom att ringa 114 14 eller besök en polisstation. Är hotet akut ring 112. Polisen kan även ge råd om eventuella skyddsåtgärder som man kan vidta.
Frågor till oss om hot och hat?
Kontakta Anna Widmark, mediepolitisk sekreterare och rådgivare vid Journalistförbundet, om du har frågor som rör hot och hat mot journalister.
Telefon: 08 613 75 74
E-post: anna.widmark@sjf.se