Säkerhet, hot och hat

Publicerad 7 maj 2018

Allt journalistiskt arbete är inte säkert. Du kan hamna i farliga situationer ute på uppdrag eller möta hat och hot. Det här är ett arbetsmiljöproblem och därför har din arbetsgivare ett stort ansvar.

När Journalistförbundet 2017 med hjälp av JMG ställde frågor till journalister om hot och hat gav svaren skrämmande siffror: Nästan sex av tio journalister har någon gång varit utsatta för trakasserier, hot eller våld i samband med sin yrkesutövning. Under 2016 var drygt var fjärde utsatt (26,5 procent).

Värst drabbade är journalister verksamma inom tv, radio och nyhetspress. Hela 41 procent av kvällstidningsjournalisterna uppgav att de drabbats under 2016. De bevakningsområden som sticker ut är politik, samhälle och utrikesbevakning, samt brott och kriminalitet. Arbetsuppgift spelar också roll. Ledarskribenter och krönikörer är oftare utsatta än andra journalister.

Problemet är alltför utbrett för att ignoreras. Arbetsgivarna måste betrakta hoten och hatet som ett arbetsmiljöproblem och ha framtagna rutiner, så att de inte står handfallna om något händer. Detta gäller både hot mot enskilda medarbetare och mot redaktionen som helhet.

Förberedelserna viktiga

Arbetet mot hot och hat börjar redan innan ett uppdrag. Med bra förebyggande rutiner behöver man kanske inte hamna i farliga eller skrämmande situationer. Journalistförbundet har därför tagit fram riktlinjer på hur man bör arbeta på redaktionen. 

  1. Arbetsledare och redaktionsledning ska ha kunskaper i riskanalyser och ska kunna fatta beslut för att så långt möjligt förebygga att hot uppstår. Det är arbetsgivarens ansvar att sådan kunskap finns på redaktionen.
     
  2. Alla medarbetare ska ha grundläggande kunskaper i riskbedömning och veta vilka risker för hot och våld som kan vara förknippade med deras arbete. Alla ska känna till hur man förebygger hot och våld och hur man agerar om en hot- eller våldssituation inträffar.
     
  3. Redaktionens lokaler ska utformas för att förebygga hot och våld. Larm och annan säkerhetsutrustning ska ses över regelbundet.
     
  4. Arbetsledningen ska alltid överväga riskerna med ett uppdrag och ställa sig frågan om det kan utföras när situationen är mindre farlig.
     
  5. Om medarbetaren inte kan ges fullgott skydd ska arbetet inte utföras.
     
  6. Redaktionsledningen ska respektera vägran från enskild medarbetare att utföra uppdrag som han eller hon uppfattar som farliga.
     
  7. Arbetsledningen ska vara medveten om vilka risker som kan vara förenade med granskning av kontroversiella ämnen, grupper eller liknande.
     
  8. Sådan granskning bör inte utföras av en enda medarbetare. Redaktionsledningen ska göra klart att det är redaktionen som granskar. Det är svårare att angripa en hel redaktion än en namngiven enskild journalist.
     
  9. Stöd frilansande medarbetare från start. Ge dem lika gott skydd, stöd och hjälp om anställda. Reaktionsledningen ska på lämpligt sätt visa både inåt och utåt att frilansen arbetar på redaktionens uppdrag.
     
  10. Arbetsgivaren ska se till att ingen journalist ska arbeta ensam när hen bevakar möten, demonstrationer eller liknande som kan bli våldsamma. Tänk på att fotografer är särskilt utsatta vid sådana situationer.
     
  11. Intervjusituationer som bedöms vara farliga eller riskfyllda, ska genomföras på offentliga platser. Om det inte är möjligt ska intervjuplatsen – om det är möjligt – undersökas i förväg. Medarbetaren ska ges information om bästa placering i okända rum, reträttvägar ska finnas och så vidare. Medarbetaren ska ha möjlighet till snabb kontakt med arbetsledning såväl före som efter intervjun.

Om något händer 

Om du trots ert förebyggande arbete blir utsatt för någon form av hot eller våld ska det dokumenteras och anmälas. Du kan när som helst kontakta Journalistförbundet för stöd och råd kring hot och hat.

1. Meddela arbetsgivaren

Det är viktigt för din arbetsgivare får veta vad som hänt, även om händelsen upplevs som liten. Arbetsgivaren i sin tur ska anmäla till Arbetsmiljöverket när någon på arbetsplatsen utsätts för våld eller allvarligare hot. Arbetsgivaren ska också anmäla till Försäkringskassan. Anmälan ska göras efter samtal med skyddsombud och den drabbade.

2. Anmäl till polisen

När någon blir utsatt för hot, våld eller andra trakasserier ska detta polisanmälas. Du kan anmäla alla händelser som du anser som hotfulla eller kränkande. Det finns ingen händelse som är "för liten”. Polisanmäl alltid så fort du kan. Det är din arbetsgivare som bör göra polisanmälan.

Säkerhet och farliga uppdrag

Det finns också uppdrag som är farliga i sig: att bevaka en demonstration som riskerar att bli våldsam, att ge sig ut på uppdrag när en olycka skett eller att vistas på en plats där säkerhetsutrustning är viktig.

Inför sådana uppdrag är förberedelserna viktiga. Precis som när det gäller arbetet mot hot och hat gäller det att arbeta förebyggande och analysera situationen redan inför uppdrag. Några viktiga frågor att ställa sig är:

  • Går uppdraget att göra på något annat sätt? Måste jag till exempel befinna mig på plats? 
  • Vad gör jag om något går snett? Vem kontaktar jag? Hur kan jag ta mig från platsen om något händer?
  • Vilka typer av säkerhetsåtgärder bör jag vidta innan och vilken typ av säkerhetsutrustning ska jag ha med mig?

Är ni många på arbetsplatsen som ställs inför den här typen av uppdrag kanske det är en bra idé att föreslå säkerhetsutbildningar av berörd personal. Det är också viktigt att veta att du och dina kollegor har skydd av lagen om ni bedömer av ett uppdrag är för farligt för att genomföras. 

I Arbetsmiljölagens kapitel 3 §4 står det: 

"Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, ska han snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. Arbetstagaren är fri från ersättningsskyldighet för skada som uppstår till följd av att han underlåter att utföra arbetet i avvaktan på besked om det ska fortsättas."

Senast ändrad 25 maj 2018