Bakom måndagens konstituerande möte ligger år av diskussioner och delbeslut. Bland annat innebär instiftandet idag att en Medieombudsman framöver kommer att pröva alla mediers publiceringar när det gäller den enskildes integritet, oberoende av publiceringsplattform. Det innebär att även etermediernas webbpubliceringar nu kan prövas.
– De som tjänar mest på detta är allmänheten, som inte behöver fundera på vem man ska vända sig till om det handlar om den personliga integriteten, säger Ulrika Hyllert till tidningen Journalisten.
Huvudmän är Journalistförbundet, Publicistklubben, SVT, SR, UR, TV4, TU – Medier i Sverige och Sveriges Tidskrifter. Enligt planen ska verksamheten med en medieombudsman komma igång den 1 januari 2020.
I ett pressmeddelande skriver de nya huvudmännen:
I dag bildades organisationen för ett nytt utvidgat medieetiskt system. Det innebär att Pressombudsmannen nästa år kommer att byta titel till Medieombudsmannen och att granskningen av medierna kommer att bli mer heltäckande och lättare att förstå.
På ett möte med företrädare för branschorganisationer, medieföretag, Journalistförbundet och Publicistklubben instiftades i dag Medieetikens förvaltningsorgan. Bakom det anonyma namnet ryms en viktig utvidgning och efterlängtad förändring för granskningen av medierna.
Det system som finns i dag har luckor – till exempel går vissa publiceringar på nätet inte att anmäla – och det är splittrat mellan Pressombudsmannen och statliga Granskningsnämnden. Den nya Mediemobudsmannen ska pröva alla mediers publiceringar när det gäller den enskildes integritet, oberoende av publiceringsplattform, dvs även radio- och tv-sändningar och etermediers webbpubliceringar.
– Det kommer att bli betydligt lättare att förstå var man ska anmäla och vad man kan anmäla, säger Robert Aschberg, ordförande för den nybildade föreningen.