Kommittén är oenig i flera frågor och de partier som inte ingår i Tidö-samarbetet har skrivit en gemensam reservation. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är oroad över den politiska utvecklingen.
– Det är djupt beklagligt att det inte finns en bred politisk majoritet bakom bärande delar av utredningen, inte minst när det gäller finansieringen av public service, säger Ulrika Hyllert och fortsätter:
– Jag förutsätter att regeringen fortsätter arbetet med att nå en bred politisk uppgörelse inför riksdagsbeslutet. Det vore olyckligt om public service blir en valfråga, eftersom det riskerar att skapa en situation där förutsättningarna för public service-bolagen ändras i samband med varje riksdagsval.
Läs hela vårt remissvar här
Majoriteten i kommittén, bestående av företrädare för Tidö-partierna föreslår för 2026 en uppräkning på 3 procent jämfört med tilldelningen för 2025. Medelstilldelningen till respektive företag ska därefter höjas med 2 procent per år 2027-2030 och med 1 procent per år 2031-2033.
Enligt Journalistförbundet är majoritetens förslag till finansiering av public service-bolagens verksamhet under den kommande tillståndsperioden kraftigt underfinansierat och framstår enligt Journalistförbundet verklighetsfrånvänt.
– Majoriteten tar varken hänsyn till ökade kostnader på grund av händelser i omvärlden eller till de kostnadsökningar som kommitténs egna förslag kommer att ge upphov till. Även utan dessa kostnadsökningar hade förslaget inneburit att bolagens hade varit tvungna att skära i verksamheten. Skulle förslaget bli verklighet väntar stora nedskärningar av public service-bolagens verksamhet, vilket kommer att gå ut över journalistiken och annat innehåll, säger Ulrika Hyllert.
Risk för omfattande nedskärningar
Sedan cirka tio år tillbaka gäller att finansieringen ligger fast under hela tillståndsperioden. Det är något som Journalistförbundet varit starka förespråkare av eftersom det i kombination med långa tillståndsperioden bidrar till en förutsägbarhet och stabilitet för såväl bolagen som dess anställda.
Men enligt Journalistförbundet bidrar Tidö-partierna förslag, med en frontmatad finansieringsmodell, inte till att upprätthålla syftet bakom idén med att finansieringen ska gälla under lång tid.
– Förslaget skapar tvärtom en situation där ekonomin för bolagen blir extremt ryckig då det i början av perioden finns relativt rimliga ekonomiska förutsättningar medan bolagen mot slutet av perioden kommer tvingas göra omfattande nedskärningar.
Positivt med fortsatt brett uppdrag
En viktig fråga är den om det breda uppdraget. Där föreslår kommittén inga förändringar, vilket Ulrika Hyllert välkomnar:
– Inte minst med tanke på det uppdrag som public service har i händelse av höjd beredskap är det viktigt att public service är fortsatt relevant för en bred allmänhet. Skulle majoritetens förslag till medelstilldelning gå igenom kommer dock såväl kvalitet som utbudet påverkas, vilket indirekt kan påverka det breda uppdraget.
Problematiskt med förslag om public service-lag
En stor nyhet i utredningen är att det föreslås en ny public service-lag. Journalistförbundet är inte emot att det införs en ny lag men ser att det finns detaljer i regleringen som på ett principiellt plan är ytterst problematiska. Det handlar om att kraven på opartiskhet och saklighet blir skall-krav i lagen istället för att det som i dag finns möjlighet att ställa upp villkor om opartiskhet och saklighet, villkor som bolagen dessutom ska godkänna.
Risk att enskildas konton anmäls
Ytterligare en nyhet är att material som public service-företagen tillhandahåller på sociala medier kommer att omfattas av villkor och även kunna prövas av Granskningsnämnden. Enligt Journalistförbundet kan det ifrågasättas om förslaget är förenligt med grundlagarna. Det finns också en risk för gränsdragningsproblem eftersom utredningen föreslår att konton som ”kontrolleras” av public service-företagen ska kunna granskas.
– Även om tanken med föreslaget inte är att enskilda journalisters konton i sociala medier ska granskas finns det en stor risk att de anmäls till granskningsnämnden, säger Ulrika Hyllert.
Journalistförbundet riktar också kritik mot flera andra förslag i utredningen som handlar om ökad granskning. Enligt förbundet är den granskning som redan finns omfattade och ytterligare granskning blir administrativt och ekonomiskt betungande för bolagen.
– Vi är särskilt kritiska till förslaget om att det ska genomföras ”en forskningsstudie för att på ett övergripande och kunskapsinriktat sätt belysa villkoret om opartiskhet”. Vi ser en uppenbar risk att regeringen på det sättet kan bestämma granskning av innehållet som enligt grundlag är förbehållen granskningsnämnden.
Viktigt att bolagen själva avgör samarbeten
En fråga som inte skulle vara föremål för granskning men som ändå behandlas i utredningen är den om en sammanslagning av bolagen. Enligt Journalistförbundet är det viktigt att bolagen själva får avgöra vilka samarbeten som är lämpliga att genomföra. I den mån det finns skalfördelar har bolagen på frivillig basis möjlighet att dra nytta av varandra och gör det redan idag. En tvingande reglering på området riskerar att påverka oberoendet negativt.
– Om frågan ska utredas måste det göras inom ramen för nästa public service-kommitté, det vill säga i slutet av den kommande tillståndsperioden, säger Ulrika Hyllert.
Läs hela Journalistförbundets remissvar här.
Läs hela utredningens betänkande här.