Förslaget innebär att en myndighet ska avgöra vad som är ”terrorisminnehåll”. Det handlar bland annat om inlägg som uppmanar till att begå terroristbrott. Plattformarna har en timme på sig att ta bort information.
Vi är många som skriver under på att det är angeläget att stoppa terrorismen. En viktig del i det arbetet är att den bild som sprids av terrorismen är sann och relevant. Här spelar media en viktig roll.
Att förbjuda information på nätet är en balansakt. Viss information måste förbjudas för att skydda medborgarna men går politikerna för långt riskerar de att göra demokratin mer skada än nytta. Det är redan brottsligt att till exempel uppmana till terroristbrott. Förslaget går ut på att myndigheterna ska kunna plocka bort information innan det är avgjort om den är brottslig eller inte.
På det grundlagsskyddade området skulle en sådan reglering vara otänkbar. Det strider mot grundläggande principer i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ansvarig utgivare är suverän att bestämma vad som ska och inte ska publiceras i ett grundlagsskyddat medium. För att hon eller han ska kunna hållas ansvarig för en publicering krävs det att brottet finns uppräknat som ett tryckfrihetsbrott. Det finns dessutom särskilda regler för hur myndigheterna ska agera om de vill stoppa spridningen av uppgifter som anses utgöra tryckfrihetsbrott.
Det nya förslaget kan tyckas oproblematisk för svensk del eftersom det gäller sociala medier och inte traditionella medier. Problemet är att det inte finns någon knivskarp gräns mellan sociala medier och traditionella medier i grundlagen. En publicering på sociala medier kan vara grundlagsskyddad. Så är fallet med vissa direktsändningar på Facebook. Regeringen har givit en utredning i uppdrag att se över regleringen men eftersom det handlar om en grundlagsändring kan en eventuell förändring ske först år 2023. Fram till dess finns det grundlagsskydd för direktsändningar, även på sociala medier.
Om regeringen ska kunna undvika en krock mellan förslaget och de svenska grundlagarna måste Sverige kräva ett undantag med hänvisning till vår konstitution. De andra medlemsstaterna är vid det här laget vana vid att den unika svenska pressfriheten ställer höga krav. Journalistförbundet förutsätter att den svenska regeringen står upp för dessa värden i den kommande förhandlingen i ministerrådet.
För mer information, kontakta:
Tove Carlén, jurist Journalistförbundet
tc@sjf.se, 070-267 65 77