Under mandatperioden genomfördes cirka 100 ändringar i OSL (offentlighets- och sekretesslagen). Förändringarna har registrerats och kategoriserats i Öppenhetsdatabasen. Bedömningen är att 61 av dem innebär någon form av förändringar av öppenheten gentemot den offentliga makten. Av de 61 förändringarna innebar endast 8 att insynen ökade för allmänheten. Men i hela 53 fall ökade sekretessen.
Vad är det då lagstiftaren vill skydda med sekretessen?
Ett område är den fria företagsverksamheten. Vår undersökning visar att alla de sex ändringarna i OSL där ordet "företag" nämns, innebär en ökad sekretess.
Ett exempel är att regeringen ville lägga sekretess på vilka företag som kunde få korttidsbidrag på grund av pandemin. Efter protester, vek man sig, och ändrade i OSL så att korttidsstöd inte längre omfattas av sekretess.
Ett annat område är den enskildes integritet. Här innebär ändringarna i OSL som avser ordet "personuppgift" ökad sekretess i fem av sex fall. Ofta handlar det om känsliga personuppgifter som sjukdom och vård eller ekonomiska intressen.
Även om vissa av sekretessreglerna kan motiveras, inte minst när det gäller att skydda den enskildes integritet, finns ändå en fara i att lagstiftaren "löser problem" genom att förstärka hemlighetsmakeriet till nackdel för den grundläggande principen om öppenhet och offentlighet.
Inte sällan åberopas kampen mot terrorism och allvarlig brottslighet som ett argument att minska öppenheten i samhället. Undersökningen visar att förändringar med ordet "terrorism" i samtliga fem fall innebär ökad sekretess: Att det är det pris vi får "betala" för att leva i en tryggare värld. Att tillgången till allmänna handlingar kan missbrukas, att de kan hamna hos "fel" personer som har onda avsikter. Ett sådant synsätt leder i förlängningen till en allt ökad sekretesslagstiftning där det blir lättare och "bekvämare" att tillgripa en ny sekretessbestämmelse i stället för att fråga sig om det verkligen är nödvändigt och vilka egentliga skador det skulle kunna innebära om man avstod från sekretessen.
Ytterst handlar det om vilket samhälle vi väljer att leva i.