I vårt remissvar tidigare under hösten motsatte sig Journalistförbundet flera av förslagen. Vi framhöll bland annat att två konsulära ärenden inte motiverar ändring i offentlighets- och sekretesslagen och ifrågasatte förslaget att införa enskilda personnamn i en författningstext. Dawit Isaaks och Gui Minhais namn finns inte med i den slutliga versionen som riksdagen godkände. Men Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är kritisk:
– Vi ifrågasätter starkt att man nu inför en ny sekretessbestämmelse till skydd för enskilda som lämnar information till kommissionen. Men det är positivt att politikerna till viss del har lyssnat på våra synpunkter när man tagit fram sitt förslag till riksdagen.
Journalistförbundet avfärdade även förslaget om en ny och skärpt sekretessregel med hänvisning till att det finns ett uppenbart allmänintresse vad gäller regeringens och UD:s hantering av fallen:
– Man har helt och hållet underskattat det betydande allmänintresset av insyn i hanteringen av de här två ärendena och därmed även i kommissionens arbete, säger Ulrika Hyllert.
Sekretess hos granskarna
I korthet har riksdagen nu godkänt en ändring i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att viss sekretess nu införs hos den kommission som fått i uppdrag att granska arbetet med att uppnå frigivning av de två svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai.
Det har gått 20 år sedan Dawit Isaak frihetsberövades i Eritrea. Gui Minhai har i sin tur suttit fängslad i Kina sedan 2015. Fallen har skapat mycket arbete för regeringen och UD, men i stort sett inga framgångar uppnåtts. Detta är en av anledningarna till att en kommission tillsattes i juni för att granska vad som har gjorts och inte har gjorts. Då föreslogs även införandet av en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen.
"Tystnad och hemlighetsmakeri"
– Att Sverige väljer att inskränka öppenheten i sitt arbete för frigivandet av två yttrandefrihetskämpar är både ironiskt och beklagligt. Det är märkligt att såväl regeringen som riksdagen har valt att gå den här vägen. Hittills har ju tystnad och hemlighetsmakeri inte varit några vinnande koncept, säger Ulrika Hyllert.
Lagändringen träder i kraft 15 december 2021.