Nu tar en mödosam process vid där direktivet ska formas till nationell lag. Sverige och övriga länder inom EU har nu två år på sig att implementera beslutet i nationell lagstiftning.
Direktivet ger på flera plan ett förstärkt skydd för den enskilda fysiske upphovsmannen gentemot hens motparter i form av traditionella medieföretag, men direktivet ger också ett förstärkt skydd för europeiska, till exempel svenska medieföretags och deras såväl webbplatser liksom printprodukter (artikel 15; tidigare artikel 11, och artikel 17, tidigare 13) gentemot aggregatorer och andra plattformar.
– Direktivet innebär också att privatpersoners utläggning av material på plattformar och hos sociala-medier-företag inte i första hand är något som privatpersonen ska behöva reglera med rättsinnehavarna, utan direktivets utgångspunkt är att detta istället är en fråga för plattformen som sådan, till exempel YouTube. Kritiken att detta skifte i ansvarsfrågan – från den enskilde till plattformen – är ett stort steg framåt som inte tillräckligt mycket har uppmärksammats i debatten, säger Olle Wilöf.
För ytterligare information kontakta:
Olle Wilöf, Journalistförbundets upphovsrättsjurist
ow@sjf.se och/eller 070 513 75 11