Desinformation och informationspåverkan kan polarisera befolkningen och på så sätt slita sönder sammanhållningen i samhället samt i förlängningen även försvaga demokratin och splittra mellanstatliga samarbeten.
Journalister har en central roll för att bidra med korrekt information, som motverkar och kan slå hål på felaktiga fakta som spridits i syfte att påverka människor åt olika håll.
Vem är källan, är den trovärdig och varför sprids informationen? Det är alltid viktigt att vara källkritisk, men förstås extra viktigt i tider när desinformationen används som ett vapen under en konflikt. Många pratar om att ett lågintensivt så kallat cyberkrig pågår.
Extra varsamhet i krislägen
Desinformation kan också ta fart vid dramatiska nyhetshändelser, som exempelvis skolskjutningen i Örebro. Därför vill Journalistförbundet påminna om att alla obekräftade uppgifter, bilder och filmer kan röra sig om desinformation, informationspåverkan och vilseledningsförsök. Mycket information som du får ta del av stämmer inte.
– I akuta krislägen som skolskjutningen i Örebro är det viktigt att vara extra varsam i publiceringen, minsta fel kan komma att spridas snabbt, säger Gunnar Nygren, professor och journalistikforskare vid Södertörns Högskola. Han fortsätter:
– I krislägen vänder sig människor oftast till de stora medierna som public service och dagstidningar för att få information. Därför är det extra viktigt att dessa stora medier har korrekta nyheter, för att människor ska behålla förtroendet för dem.
Korrekt info från början
– Vi behöver ställa oss frågorna ’Är det rimligt? Vem är det som påstår detta? Finns det andra källor som säger samma sak?’ När man håller på med onlinejournalistik måste det gå snabbt och ibland publicerar man först och kollar upp sen. Om något blir fel kan man korrigera, men då har storyn redan hunnit spridas. Det man publicerar nu får effekter och det måste vara korrekt från början, säger han.
Expertens bästa tips
Här är Gunnar Nygrens tre bästa tips till journalister för att undvika att sprida desinformation.
- Ange alltid källan till alla uppgifter, att vara transparent inför mottagaren om varifrån uppgifterna kommer. Man ska så noga som möjligt beskriva källan. Kan man som reporter inte ange vart man fått uppgifterna ifrån ska man inte sprida dem.
- Se över hur bilder eller faktauppgifter kan verifieras. Som reporter kan man googla på faktauppgifter och se om de förekommer någon annan stans. Och om man googlar på en bild plockar google fram tillfällen när/om den använts tidigare. När det gäller bilder finns det också många andra metoder, man kan till exempel också titta på metadata i en bild och undersöka om det finns manipuleringar. Varje redaktion bör egentligen se till att någon specialiserar sig på just detta med att verifiera bilders ursprung och äkthet. Vilseledning handlar ofta om bilder. De slår direkt mot tittaren, och har stor genomslagskraft.
- Försök söka fram flera av varandra oberoende källor som säger samma sak. Till exempel om den ukrainska utrikesministern påstår något och om det samtidigt understöds av flera olika videos i sociala medier och kända medieföretag som till exempel BBC och New York Times. Då ökar trovärdigheten. Det får gärna vara flera olika filmer som visar samma sak ur olika vinklar.
Här kan du se fler tips om desinformation från Gunnar på SVT.se!
MSB:s råd om desinformation
Här nedan följer fyra råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gällande desinformation.
- Vad är skillnaden mellan desinformation och felaktig information? Med desinformation avses felaktig eller manipulerad information som sprids avsiktligt i syfte att vilseleda. Misinformation är felaktig information som sprids i tron att den är riktig.
- Varför är desinformation och konspirationsteorier skadliga? Desinformation och konspirationsteorier kan underblåsa hat, bidrar till polarisering av samhället och utnyttjas av grupper som vill hota och störa samhällets funktionalitet. När det gäller vaccinet kan vilseledande information öka misstron mot vetenskaplig och medicinsk information som för individen kan vara en fråga om liv och hälsa.
- Vem är det som sprider desinformation och konspirationsteorier och varför? De flesta som sprider vilseledande information är omedvetna att de sprider felaktigheter och att det kan vara skadligt. Information som framstår som relevant, övertygande och engagerande (till exempel avslöjande, upprörande eller rolig) sprids ofta utan onda avsikter och utan att källan granskas. Vilseledande information sprids även av ekonomiska intressen i sociala medier. Genom spektakulära uppgifter vill man attrahera besökare till sin webbplats och därigenom få annonsintäkter. Desinformation sprids även med direkt skadliga avsikter. Aktörer i och utanför Sverige med en agenda att underminera förtroendet för Sverige och det svenska samhället använder oron för covid-19 och vaccineringen som en plattform för detta.
- Hur skyddar jag mig mot desinformation och falska rykten? Det går inte fullt ut. Vilseledande information finns överallt i samhället. Däremot kan du bli medveten om och lära dig känna igen den. Därmed minskar risken att du låter dig påverkas. Desinformation är beroende av att människor delar den vidare. Var försiktig när du delar information och var källkritisk.
På MSB:s hemsida finns mycket information om desinformation, samt faktablad att ladda ner och en webbkurs.
Internetstiftelsen erbjuder internetkunskap om bland annat källkritik och desinformation.