Journalistförbundet har lämnat remissvar på utredningen ”Kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning”. Journalistförbundet har följt arbetet med mediefrihetsförordningen sedan EU-kommissionen lade fram sitt förslag 2022. Och Journalistförbundets ordförande, Ulrika Hyllert, är positiv till initiativet:
– Förordningen är ett viktigt steg i rätt riktning, inte minst för journalistkollegor i andra delar av Europa där mediefriheten är sämre än i Sverige. För Journalistförbundet är det dock avgörande att reglerna i förordningen ses som ett golv för pressfriheten i Europa och att den inte kan användas för att urholka det skydd som svenska medier har i våra mediegrundlagar, säger Ulrika Hyllert.
Svenska mediegrudlagar fortsatt viktiga
I promemorian föreslås att en ny, svensk, lag med kompletterande bestämmelser till mediefrihetsförordningen ska införas. Den nya lagen föreslås gälla från och med den 8 augusti 2025, samma datum som merparten av bestämmelserna i mediefrihetsförordningen börjar tillämpas. Det bör, enligt Journalistförbundet, införas en bestämmelse i lagen med kompletterande bestämmelser om att lagen och mediefrihetsförordningen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Motsvarande bestämmelse finns idag i dataskyddslagen om mediegrundlagarnas förhållande till GDPR.
– För Journalistförbundet har det varit viktigt i den här processen att mediefrihetsförordningen inte har företräde framför de svenska mediegrundlagarna. Därför bör det framgå tydligt av svensk lagstiftning att så också är fallet, säger Ulrika Hyllert.
Sverige måste öka skyddet
I promemorian görs bedömningen att mediefrihetsförordningens reglering av skydd för journalisters källor (artikel 4.3–4.5) inte medför något behov av kompletterande bestämmelser. Enligt Journalistförbundet finns det anledning att ifrågasätta den slutsatsen. För att den svenska regleringen ska leva upp till de krav som ställs i mediefrihetsförordningen krävs det, enligt Journalistförbundet, att Sverige inför ett förbud mot hemlig dataavläsning som omfattar alla informationssystem som en journalist använder.
– I dag gäller skyddet informationsutrustning som ”huvudsakligen” används i journalistisk verksamhet. Här ser vi att Sverige måste öka skyddet för kommunikationen mellan journalister och källor för att leva upp till kraven i förordningen, säger Ulrika Hyllert.
Oklar effekt mot mediekoncentration
Mediefrihetsförordningen innehåller också bestämmelser om mediekoncentration. I promemorian föreslås att den som anmäler en företagskoncentration enligt konkurrenslagen samtidigt ska anmäla koncentrationen till tillsynsmyndigheten, Mediemyndigheten, om det handlar om en koncentration på mediemarknaden. Mediemyndigheten ska då bedöma hur koncentrationer på mediemarknaden påverkar mångfalden av medier och medieinnehåll samt redaktionellt oberoende.
– Mediekoncentration är ett allvarligt problem, men vi tycker det kan ifrågasättas om de regler som mediefrihetsförordningen innehåller verkligen kommer att minska mediekoncentrationen. Det är också oklart hur och till vad Mediemyndighetens bedömning ska användas, säger Ulrika Hyllert.
Om mediekoncentrationen ska regleras i Sverige anser Journalistförbundet att det bör tillsättas en utredning som i ljuset av bestämmelserna i Mediefrihetsförordningen, utreder hur detta bäst kan göras utifrån de speciella förhållanden som råder i Sverige. Mot den bakgrunden avstyrker Journalistförbundet förslaget.