Journalistförbundet välkomnar förslag om nytt mediestöd

– Journalistförbundet har länge förespråkat att presstödet ska reformeras. Det är positivt att det nu tycks finnas förutsättningar att införa ett teknikneutralt mediestöd som med större precision stöttar medier som är i behov av stöd, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
 
Precis som Medieutredningen 2016 föreslår Mediestödsutredningen att det införs ett demokrativillkor för stöd. Mediestöd ska bara få ges till medier som har "en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet".
– Det är principer som vi som förbund tycker är viktiga och det är problematiskt att vissa medier inte lever upp till dessa principer. Däremot anser vi inte att det är lämpligt att en myndighet ska bedöma medier utifrån innehåll på det sättet som utredningen föreslår. Vi tycker att de gränser som finns i tryckfrihetsförordningen ska vara avgörande för vilken makt myndigheter har att granska mediers innehåll. Annars är risken stor att vi öppnar upp för godtyckliga bedömningar av innehållet, säger Ulrika Hyllert.
 
I sitt remissvar utvecklar Journalistförbundet sin ståndpunkt och presenterar andra argument emot ett demokrativillkor. Bland annat föreslår utredningen att ett medieföretag vars ansvarig utgivare dömts för tryckfrihetsbrott ska vara diskvalificerat från mediestöd.
– Även om det är ovanligt att ansvariga utgivare döms för tryckfrihetsbrott vore det orimligt om det per automatik ledde till att mediet inte hade rätt till mediestöd. Det visar på svårigheten och olämpligheten i den här typen av innehållskrav, säger Ulrika Hyllert.
 
Det nya mediestödet primära syfte blir att främja lokaljournalistik. Journalistförbundet ser en risk för att utredningens förslag i praktiken leder till att vissa rikstäckande medier inte får tillräckligt med mediestöd, vilket riskerar att drabba mediemångfalden negativt.
– Det finns olika typer av rikstäckande medier, alltifrån stora dagstidningar till små tidningar. Inte sällan handlar det om mindre redaktioner med begränsade resurser. Journalisterna har ofta specialkunskaper som gör att nya perspektiv lyfts och personer som annars kanske inte hade kommit till tals lyfts fram i debatten, säger Ulrika Hyllert.
 
Andra förslag i utredningen välkomnas av Journalistförbundet, som exempel kan nämnas kravet på att medieföretagen som huvudregel ska visa att det finns ett ekonomiskt behov av stöd. Det ska också införas ett krav på att medieföretaget har anställda journalister.
– Vi tycker att det är positivt att det införs ett minimikrav på två årsarbetskrafter för att få mediestöd. Journalistförbundet anser däremot att även kostnader för anlitande av frilansar måste få räknas med när den stödgrundande kostanden beräknas, säger Ulrika Hyllert.
 
Journalistförbundet välkomnar också utredningens förslag om ett tidskriftsstöd bör utredas närmare. När det gäller frågan om nollmoms för medier anser Journalistförbundet att det bör utredas om det finns förutsättningar att införa ett bredare kvalificerat mervärdesskatteundantag som ett komplement till det nya mediestödet.