Foto: Petteri Flanagan Karttunen

Öppet brev: Värna yttrandefriheten i EU

Publicerad 4 oktober 2019

”Ni får inte ge upp!” Så skriver Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp genom sin ordförande Hanna Nyberg i ett öppet brev till Sveriges EU parlamentariker eftersom insynen inom EU:s institutioner och demokratin i medlemsländerna är ödesfrågor för Europa. 

Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp bildades i samband med Sveriges medlemskap i EG eftersom Journalistförbundet såg en risk att vårt svenska öppna samhälle skulle inskränkas. ”Så här 25 år senare kan vi se att våra farhågor delvis har besannats”, skriver yttrandefrihetsgruppen i sitt öppna brev till Sveriges EU parlamentariker. 

Läs hela brevet här nedan. 

Till: Erik Bergkvist, Johan Danielsson, Heléne Fritzon, Jytte Guteland, Evin Incir, Alice Bah Kuhnke, Pär Holmgren, Malin Björk, Abir Al-Sahlani, Fredrick Federley, Karin Karlsbro, Arba Kokalari, Jessica Polfjärd, Tomas Tobé, Jörgen Warborn, David Lega, Sara Skyttedal, Peter Lundgren, Jessica Stegrud och Charlie Weimers.

Hej,
Vikten av att värna insynen inom EU:s institutioner och demokratin i medlemsländerna är en ödesfråga för Europa. Vi ser hur våra värden som yttrandefrihet och rättsstatens principer hotas i länder som inte har samma tradition av demokrati och öppenhet som vi i Sverige.

Yttrandefrihetsgruppen inom Journalistförbundet skapades i samband med att Sverige gick med i EG. Anledningen var att Journalistförbundet såg en risk för att vårt svenska öppna samhälle, med offentlighetsprincip och en vid yttrandefrihet, skulle inskränkas. Så här 25 år senare kan vi se att våra farhågor delvis har besannats.

Ett tydligt exempel är GDPR, EU:s dataskyddsförordning, som trädde i kraft våren 2018. Riksdag och regering har varit tydliga med att offentlighetsprincipen står över GDPR. Trots det tolkar många myndigheter de nya reglerna som att de inte får lämna ut personuppgifter i elektronisk form. Vi ser också hur direktiv efter direktiv tvingar Sverige att öka sekretessen och därmed minska medborgarnas insyn.

De så kallade ”kontorspengarna” visar skillnaden mellan EU och Sverige när det gäller insyn. I Sverige är det en självklarhet att de skattepengar som förtroendevalda, till exempel riksdagsledamöter, får redovisas på ett transparent sätt. I EU däremot är det upp till varje ledamot att bestämma om de vill ”visa kvitton”.

Inte ens våra grundlagar har varit förskonade. Ett exempel är frågan om ”internationellt rättsligt bistånd”. Efter valet 2018 ändrades tryckfrihetsförordningen på flera punkter. En av förändringarna var att riksdagen öppnade upp för att bistå myndigheter i andra länder i rättsutredningar även om det skulle krocka med grundläggande principer i tryckfrihetsförordningen som källskydd och meddelarskydd. Att Journalistförbundet och flera andra remissinstanser kraftigt hade kritiserat förslaget negligerades av regeringen som åter gav efter på de grundläggande principer Sverige sade sig vilja värna vid inträdet i unionen.

Ett annat exempel är det så kallade AV-direktivet som föreskriver att den som vill sända så kallad ”beställ-tv” måste leva upp till vissa villkor. Detta har gjort att Granskningsnämnden fått rätt att granska innehåll producerat av till exempel DN. Det kan tyckas som en liten fråga men för oss är det en principsak att den fria pressen ska vara just fri. Vårt svenska system med självreglering har funnits i över hundra år. Huruvida Granskningsnämnden ska eftergranska den fria pressen bör vara upp till Sveriges riksdag och inte regleras i ett EU-direktiv.

Tyvärr är det inte många i Sverige som bevakar yttrandefrihetsfrågorna på den detaljnivå som vi inom Journalistförbundet gör. Vi inom Yttrandefrihetsgruppen är smärtsamt medvetna om hur svårt det är att få gehör för dessa frågor såväl i Sverige som i Bryssel. Men vi får inte ge upp. Ni får inte ge upp. 

Hälsningar
Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp genom ordförande Hanna Nyberg

PS. Grattis till val/omval till EU-parlamentet och glöm inte att visa kvitton för kontorspengarna!


 

Senast ändrad 4 oktober 2019