Foto: Tor Johnsson

Fortsatt hög andel hot mot journalister

Publicerad 20 augusti 2019

En ny undersökning från JMG, gjord i samarbete med Journalistförbundet, visar att andelen journalister som utsätts för hot är fortsatt hög. Nästan 30 procent uppger att de mottagit hot under det senaste året. En siffra som är i nivå med de två tidigare undersökningar som JMG gjort bland Journalistförbundets medlemmar.

– Det är oroväckande att det fortfarande är så många av våra medlemmar som drabbas. De senaste åren har flera politiska åtgärder vidtagits för att komma till rätta med problemen men det verkar inte ha hjälpt, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet.

Undersökningen som genomfördes under april/maj 2019 visar att hoten påverkar journalisterna negativt på flera olika sätt. Hela fyra av tio journalister uppger att de någon gång avstått från att bevaka vissa ämnen eller personer/grupper på grund av risken för hot. Hoten och trakasserierna påverkar också arbetsmiljön. Över hälften av journalisterna uppger till exempel att de blivit rädda efter att de mottagit hot.

– Vi vet att redaktionerna pressas från flera håll. Mediebranschens ekonomiska problem har lett till nedskärningar vilket gjort att arbetsbelastningen ökat kraftigt. Under samma period växte problemen med näthat fram. Det är denna kombination av stress och hot som leder till självcensur och i förlängningen hotar demokratin, säger Ulrika Hyllert.

Jämfört med 2013 visar den nya undersökningen att journalister i högre grad vänder sig till säkerhetsavdelningen på arbetsplatsen i stället för till polisen. Bland journalisterna som uppgav att de hade vidtagit någon åtgärd hade en tredjedel polisanmält 2013, men nu, 2019, var motsvarande siffra endast 12 procent.

– Vi uppmanar alltid våra medlemmar att polisanmäla hot. Polisanmälan är viktig eftersom det synliggör brottet. Problemet är att medlemmar som vi talar med inte känner att det tjänar något till att anmäla. Många har bilden av att polisen lägger ner utredningen direkt. Här har polisen ett ansvar att visa att den som hotar en journalist inte kan göra det ostraffat, säger Ulrika Hyllert.

Journalistförbundet har tagit fram riktlinjer för hur man bör arbeta mot hot och hat i det redaktionella arbetet. Ett arbete som börjar redan före ett uppdrag. Läs våra riktlinjer här.

Undersökningen gjordes under våren 2019 och frågorna avsåg de senaste tolv månaderna. Resultatet kan därför läsas som att de till stor del speglar förhållandena under 2018. Undersökningen skickades till drygt 5000 av Journalistförbundets medlemmar och svarsfrekvensen är 30 procent, vilket motsvarar 1500 medlemmar. Mer information om undersökningen finns på JMG:s hemsida.

För mer information och kommentarer, kontakta:

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, 0707-84 31 14
Tove Carlén, jurist Journalistförbundet, 0702-67 65 77

Senast ändrad 26 februari 2020