Av naturliga skäl är de anställda chockade, bedrövade och oroliga för sina jobb.
Journalisters uppdragsgivare är läsarna, i det här fallet främst Lärarförbundets medlemmar. Det är deras behov som i första hand ska uppfyllas, inte förbundsledningens. Inte heller ska mål i en kommunikationsstrategi gå före läsarnas behov.
Lärarförbundet har givetvis rätt att bestämma sina tidningars inriktning, mål och syfte. De avgör också hur mycket pengar som tidningsverksamheten får kosta. Men varje demokratisk organisation måste tåla granskning, både av den egna organisationen och av dess omvärld. Detta slog också Lärarförbundets kongress i höstas fast i ett särskilt uttalande.
För att detta ska vara möjligt krävs ett förtroendefullt samarbete mellan organisationens ledning och redaktionen. Det krävs också tillräckliga resurser och goda arbetsvillkor för journalisterna.
Om Lärarförbundet går vidare med planerna på att lägga ut produktionen av sina medlemstidningar behöver det:
- Förstå och ta tillvara på den kompetens som journalisterna på Lärarförbundets tidningar besitter.
- Se till att det bolag dit tidningsverksamheten flyttas har en stor förståelse för oberoende journalistik, omfattas av kollektivavtal och inte också har uppdrag för Lärarförbundets kommunikationsavdelning.
- Garantera att de anställda får bra arbetsvillkor och tillräckliga resurser för att på lång sikt fortsätta bedriva oberoende, granskande journalistik.
Journalisterna på Lärarförbundets tidningar förtjänar en ansvarstagande ägare och en ansvarstagande arbetsgivare. Sveriges lärare förtjänar en fri och oberoende journalistik.
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet