Journalistförbundet kritiskt till förslag om fotoförbud i domstol

Publicerad 12 september 2017

En utredning föreslår fotoförbud i domstolen och förbud mot att använda elektronisk utrustning i rättssalen. Lagändringar som riskerar att minska insynen i domstolarnas arbete och sprida en tystnadskultur. Journalistförbundet riktar i sitt remissvar skarp kritik mot förslagen.

Utredningen Stärkt ordning och säkerhet i domstol innehåller en rad förslag som påverkar insynen i domstolarnas arbete mycket negativt, bland annat:

  • Förbud att fotografera i domstolsbyggnaden
  • Förbud om att använda elektronisk utrustning i rättssalen
  • Begränsningar av möjligheten att följa förhandlingar på plats i rättssalen

Enligt utredningen ska journalister som jobbar för grundlagsskyddade medier vara undantagna från reglerna. Journalistförbundet anser att det är av stor vikt att alla medborgare erbjuds möjlighet till insyn i domstolens arbete och också har möjlighet att dokumentera det som händer i domstolen genom att till exempel ta bilder.

-        Vårt fokus ligger såklart på att våra medlemmar ska ha förutsättningar att göra sitt jobb. Men det som är olyckligt med förslaget är att det kommer sprida en tystnadskultur hos domstolarna som hela samhället förlorar på, säger Jonas Nordling, ordförande i Journalistförbundet.

Journalistförbundet riktar i sitt remissvar kritik mot hur utredningen har valt att formulera undantaget som ska ge journalister rätt att ta fotografera, med mera. Utredningen har enligt Journalistförbundet underskattat de svårigheter som finns med att avgöra vem som jobbar för grundlagsskyddade medier. Det är inte lätt för den som inte är insatt att avgöra vilka medier som har grundlagsskydd, särskilt inte när det gäller publikationer på nätet.

-        Vem som helst ska dessutom kunna ta en bild och vända sig till media för att få den publicerad med stöd av anskaffarfriheten i grundlagen, säger Jonas Nordling.

Enligt utredningen ska personalen i domstolen säkerställa att en person arbetar för grundlagsskyddade medier genom att begära att personen visar sin presslegitimation. Men presslegitimationen är inte någon garanti för att en person jobbar för grundlagsskyddade medier. Journalistförbundet utfärdar presslegitimation till sina medlemmar. Det finns dock flera aktörer som utfärdar presslegitimationer och att en person har en presslegitimation är därför ingen garanti för att han eller hon ens är journalist.

-        Detta gör att det i praktiken inte är lika lätt att avgöra vem som är journalist som utredningen tycks tro. Vi ser en stor risk för att det istället kommer att leda till att alla som utger sig för att vara journalister misstänkliggöras, säger Jonas Nordling.

Hela remissvaret finns att ladda ner till höger. Läs gärna Jonas Nordlings debattartikel i ämnet från i våras (länk till höger).

För kommentarer och mer information kontakta:
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet, 070-786 84 33
Tove Carlén, jurist Journalistförbundet, 070-267 65 77

Senast ändrad 6 mars 2020