Databasregeln
Vissa databaser som är kopplade till traditionell media har automatiskt grundlagsskydd. Utredningen hade i uppdrag att utreda om även vissa internetpubliceringar utan koppling till traditionell media borde ha samma automatiska skydd. Utredningen föreslår dock inte någon förändring av den så kallade databasregeln i det avseendet, vilket Journalistförbundet tycker är bra.
E-böcker och ljudböcker
E-böcker och ljudböcker kan i dag omfattas av grundlagsskydd genom databasregeln. Utredningen föreslår att e-böcker och ljudböcker som kommit ut i tryckt form ska följa samma regler om ansvarigt utgivarskap som tryckta böcker. Journalistförbundet tycker inte att förslaget är bra eftersom den nya regeln riskerar att medföra tillämpningsproblem.
Användarkommentarer
När en webbsida innehåller användarkommentarer har det tidigare kunnat påverka grundlagsskyddet. Utredningen föreslår att det ska bli tydligare att grundlagsskydd alltid gäller sådant material som den som driver webbplatsen har producerat. Journalistförbundet tycker att förslaget är bra.
Massmedieföretag och sociala medier
När ett medieföretag publicerar något på sociala medier, till exempel Facebook, gäller inte grundlagsskyddet. Utredningen konstaterar att det kan ställa till problem men förslår inte någon förändring av Tryckfrihetsförordningen, TF, och Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, på den punkten. Journalistförbundet tycker att det är bra eftersom medieföretagen inte helt och hållet styr över innehållet som de publicerar på sociala medier.
Preskriptionsreglerna på internet
Dagens preskriptionstider för det som publiceras på internet innebär att preskriptionstiden börjar räknas från det att materialet spärras eller tas bort. Det innebär att den som är ansvarig utgivare för en webbplats ansvarar för allt på webbplatsen, även sådant som publicerats för första gången av tidigare ansvariga utgivare. Utredningen föreslår ingen ändring av preskriptionsreglerna, men föreslår att det införs en ansvarsbegränsning för material som är äldre än ett år. Begränsningen innebär att ansvarig utgivare har två veckor på sig att ta bort materialet om Justitiekanslern eller en målsägande hör av sig och ber om det. Väljer ansvarig utgivare att låta materialet ligga kvar ansvarar han eller hon för det. Journalistförbundet tycker inte att förslaget är bra. Förslaget gör det inte enklare för mediekonsumenten att förstå vad som gäller. Det finns också en viss risk för att personer med dunkla motiv använder sig av två veckors-fristen för att publicera saker som kan innebära till exempel förtal eller hets mot folkgrupp och på så sätt slipper undan ansvar.
Personlig integritet och grundlagsskydd
Med nuvarande reglering kan den som ansöker om grundlagsskydd för sin databas publicera känsliga personuppgifter där som annars inte skulle vara tillåtna enligt personuppgiftslagen. Utredningen förslår att vissa söktjänster som innehåller känsliga personuppgifter ska undantas från grundlagsskyddet. Enligt utredningen ska detta inte gälla databaser som tillhandahålls inom ramen för traditionell medieverksamhet. Journalistförbundet tycker inte att förslaget är bra, bland annat eftersom det inte finns några garantier för att inte medier drabbas av denna inskränkning av yttrandefriheten.
Internationellt rättsligt samarbete
Regeringen har länge efterfrågat att möjligheterna att ge internationellt rättsligt bistånd, det vill säga att hjälpa andra stater genom att till exempel lämna ut misstänkta brottslingar, ska öka. I dag är sådan hjälp inte möjlig om det rör en person som skulle skyddats enligt TF eller YGL. Utredningen föreslår att regeringen ska få möjlighet att lämna internationellt rättsligt bistånd även på TF:s och YGL:s område om det inte strider mot ”svenska allmänna rättsprinciper”. Journalistförbundet tycker inte att det är ett bra förslag, eftersom det riskerar att negativt påverka bilden av Sverige som ett land som försvarar och värnar pressfriheten och skyddar de mänskliga rättigheterna.
För kommentarer och mer information kontakta:
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet, 070-786 84 33
Tove Carlén, jurist Journalistförbundet, 070-267 65 77
Olle Wilöf, jurist Journalistförbundet, 070-513 75 11