Foto: Science Photo Library/TT

Digitala källskyddet måste stärkas

Publicerad 5 april 2019

Det är få redaktioner som har en skriven policy om källskyddsfrågor. Det visar den enkätundersökning som Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp nu sammanställt om digitalt källskydd på redaktionerna. Enkäten visar även att kännedomen om digitalt källskydd och de tekniker som finns för att skydda källor digitalt är fortsatt låg på redaktionerna.

– Det är inte bra att det inte hänt mer när det gäller det digitala källskyddet. Det krävs en medvetenhet om hur tekniken fungerar, så att man inte av misstag eller slarv råkar röja en anonym källa, säger Hanna Nyberg, ordförande i Yttrandefrihetsgruppen samt ledamot i Journalistförbundets styrelse.

På frågan om det finns en policy om källskydd på redaktionen uppger 63 procent i enkäten att de inte vet. 22 procent svarar att det inte finns någon alls. Bland den lilla andel journalister som uppger att det finns en policy är det få som känner till vad den faktiskt innehåller när det kommer till digitalt källskydd.

– Det kan anses vara en detalj, men att det finns en policy är viktigt för att skapa en gemensam standard och kunna sprida kunskap om hur redaktionen jobbar för att leva upp till lagens krav på källskydd, säger Hanna Nyberg.

Låg kunskap om kryptering
Också när det gäller kryptering är kunskapen låg. Omkring hälften av journalisterna som svarat på undersökningen känner inte till om det på redaktionen används tekniker för att kryptera kommunikation, tex PGP, annan kryptering av e-post och appar för kryptering av meddelanden och samtal. Bara 15 procent av journalisterna uppger att de skickat krypterad e-post. 

– Det är inte ovanligt att journalister efterlyser tips på till exempel Twitter, hänvisar till en vanlig e-postadress och utlovar källskydd. Tänk om dessa personer i stället hade hänvisat till en krypterad tipstjänst. Det skulle öka inte bara säkerheten för källan utan även förtroendet för oss journalister, säger Anders Thoresson, ledamot i Yttrandefrihetsgruppen och expert på digitalt källskydd. 

Samma lösenord till flera tjänster 
Ett stort problem på nätet är återanvändning av lösenord, där samma lösenord används för flera olika tjänster. Bara 13 procent av dem som svarade på enkäten säger att de aldrig återanvänder, 25 procent att de ofta gör det.

– Det här är ett problem som är lätt att komma till rätta med. Det finns idag många så kallade lösenordshanterare, program som gör det lätt att leva upp till råd om vad som kännetecknar ett bra lösenord, säger Anders Thoresson.

Brister i information till frilansar
Förbundets frilansar fick en särskild enkät anpassad efter deras arbetsförhållanden. Resultatet visar att problemen är minst lika stora för frilansarna. Bland frilansjournalisterna uppger majoriteten, drygt 80 procent, att ”nästan ingen” uppdragsgivare informerar om att det finns en policy för källskyddet. Lika ovanligt är det också att uppdragsgivare ställer krav på frilansar om hur de ska hantera källskyddet.

Undersökningen visar att det är ovanligt att frilansar använder kryptering. Bara var tionde uppger att de använder PGP och cirka 16 procent uppger att de använder någon annan form av kryptering för e-post. Häften av frilansarna uppger att de inte har tillgång till it-kompetens.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes bland Journalistförbundets medlemmar under perioden 17 april 2018 – 2 maj 2018.

Liknande undersökningar genomfördes av Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp 2009 och 2012. Resultaten är inte helt jämförbara men resultaten från tidigare undersökningar visade också på att kunskapen om digitalt källskydd var dålig på redaktionerna.

Undersökningen kommer att presenteras på Gräv i Kalmar fredagen den 5 april 2019.

För mer information, kontakta: 
Hanna Nyberg, ordförande Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp
076-894 99 13, hanna.nyberg@sjf.se 

Anders Thoresson, ledamot Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp
0521-57 00 01, anders@thoresson.net

Tove Carlén, jurist Journalistförbundet 
070-267 65 77, tove.carlen@sjf.se


 

Senast ändrad 8 april 2019