Varför varslar Journalistförbundet om strejk?
Sedan i mars har vi förhandlat med arbetsgivarorganisationen Medieföretagen inom Almega om ett nytt kollektivavtal för våra medlemmar på public service-bolagen. Precis som på våra andra avtalsområden har vi krävt kortare arbetstid, reallöneökningar, bättre villkor för visstidsanställda och att deltidsanställda ska få övertidsersättning. Nu har förhandlingarna kört fast och arbetstidsförkortning har vuxit till den stora stridsfrågan i avtalsrörelsen.
När Medieföretagen sagt nej, ser vi ingen annan väg framåt än att varsla om konflikt. Vi vill fortfarande nå en lösning genom förhandling innan strejken bryter ut, men vi är beredda att agera om det behövs.
Vad är problemet?
Vi ser ett stort behov av att mediebranschen tar ett första steg mot kortare arbetstid och en mer hållbar framtid.
Sedan lagen om 40-timmars arbetsvecka infördes 1973 har mycket förändrats i mediebranschen:
- Arbetsuppgifterna har blivit fler
- Kollegorna har blivit färre
- Återhämtningen har minskat
Den digitala utvecklingen, sociala medier och ett ständigt nyhetsflöde har suddat ut gränsen mellan arbete och vila. Många som jobbar i mediebranschen är i praktiken i tjänst hela tiden, utan att få den återhämtning som krävs. Vi förväntas dessutom arbeta högre upp i åldrarna och vi ska hålla till pensionen. Situationen är inte hållbar. Därför kräver vi arbetstidsförkortning för att på sikt kunna säkra ett hållbart arbetsliv i mediebranschen .
Har Journalistförbundet drivit detta krav tidigare?
Ja. I tidigare avtalsrörelser har vi bland annat krävt arbetstidsförkortning i form av:
- Fler semesterdagar
- Möjlighet att byta semestertillägg mot ledighet
- Arbetstidsförkortning vid många skiftbyten
- Ledighet i stället för pengar vid obekväma arbetstider, jour och restid
Men gång på gång har arbetsgivarna avvisat kraven.
Vad är annorlunda i år?
2025 års avtalsrörelse i Sverige präglas av ett starkt tryck för arbetstidsförkortning på hela arbetsmarknaden. Flera fackförbund har redan kommit överens med sina motparter på arbetsgivarsidan om modeller som ger mer ledighet, till exempel en extra ledig dag per år.
Det är tydligt: Det går om viljan finns. Nu är det vår tur.
Varför strejk endast på SVT i Stockholm?
Det är ett val som gjorts. Det är inte uteslutet med varsel även på andra delar av SVT eller på Sveriges Radio och UR om konflikten fortgår. Detta eftersom kollektivavtalet för hela avtalsområdet public service är uppsagt. Eftersom vi dessutom har ytterligare fyra avtalsområden kvar att förhandla går det inte heller att utesluta varsel på fler avtalsområden i mediebranschen.
Vad vill Journalistförbundet uppnå med strejken?
Vi vill se en överenskommelse i denna avtalsrörelse med arbetsgivarna om en flexibel lösning för arbetstidsförkortning som motsvarar 1 extra ledig dag per år. En modell som sedan byggs ut över tid. Detta krav liknar de överenskommelser som gjorts på andra delar av arbetsmarknaden i årets avtalsrörelse. Vi kräver inte mer än andra, utan att vi ska få det som andra redan fått.
Vi arbetar i en bransch som präglas av högt tempo, ständig beredskap och stort ansvar. Då krävs det också att vi får utökade möjligheter till återhämtning och balans. Målet är att våra medlemmar på sikt ska kunna göra sitt viktiga jobb utan att slitas ut.
Vi strejkar för framtiden och för att ett jobb i mediebranschen ska vara hållbart hela yrkeslivet.