Studier som vårt norska systerförbund, Norsk Journalistlag, har gjort visar att kollegor och ledning spelar stor roll. Man har lärt sig av erfarenheter efter bland annat attentaten 2011 på Utøya och i Oslo.
Vad kan då journalister och redaktioner göra för att förhindra att hög psykisk stress på jobbet leder till hälsoproblem? Norsk Journalistlags studier ligger till grund för denna lista:
Förebygg psykisk ohälsa vid kris
Ute på uppdrag:
- Följ din magkänsla – agera i linje med dina egna moraliska normer. Skuld- och skamkänslor är en viktig orsak till stressreaktioner. De yrkesetiska reglerna ger förstås också bra vägledning.
- Fundera över vad du faktiskt behöver se och ta in genom sinnesintryck. Trauma är återupplevelsen av dessa sinnesintryck/minnen.
- Prata med kollegor som varit med – eller kollegor med liknande erfarenheter. Förtroliga samtal med någon som har förståelse för situationen kan ha en betydande hälsoeffekt.
- Säkerställ mat, vila och sömn – speciellt vid långvariga uppdrag.
Efter uppdraget:
- Lägg tid på att bearbeta dina erfarenheter och reflektera över vad du kan lära dig av dem. Det är så vi bygger erfarenhet.
- Lägg tid på att utvärdera redaktionens insatser. Samtal mellan de inblandade bidrar till delat lärande inför nästa uppdrag. Öppna möten leder till ökad kompetens för hela redaktionen.
- Var generös med uppbackning till dem som har jobbat under den aktuella krisen. De norska studierna visar att erkännande och förståelse för det arbete som utförts har en betydande hälsoeffekt.
Ansvar för arbetsgivare
Arbetsgivare och uppdragsgivare har ansvar för att arbetsmiljön är god och att du inte utsätts för fara, och det ska finnas en väl genomtänkt krisförberedelse. Men varje enskild journalist kan också göra vad hen kan för att den egna arbetsmiljön ska funka på bästa sätt.