Foto: Journalistförbundet

Debatt: Naivt lagförslag hot mot anonymitet

Publicerad 24 januari 2025

Efter Chat control väntar nästa hot mot anonymitet och källskydd. Regeringen vill att meddelande­tjänster ska anpassa verksamheten för att kunna hjälpa den svenska polisen med hemlig avlyssning. Det skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert på SvD debatt.

Läs debattartikeln direkt på SvD.

EU-förordningen Chat control, eller Csam-förordningen som den egentligen heter, passerade riksdagen under märkliga former i somras. Reglerna syftar till att förhindra spridning av barnpornografi. Baksidan är att reglerna leder till ökad övervakning av privat korrespondens och försvårar kryptering. Ännu har förordningen inte fått grönt ljus i Bryssel, men det finns inte heller något som tyder på att frågan är död.

Chat control har fått kritik för att i praktiken omöjliggöra fullsträcks­kryptering. Poängen med fullsträcks­krypteringen är att det bara är avsändare och mottagare som kan ta del av innehållet. Tjänster som erbjuder fullsträcks­kryptering är viktiga för journalister eftersom de gör det möjligt att kommunicera med källor som vill lämna uppgifter anonymt. Tjänsterna används även av till exempel människorätts­försvarare och andra som riskerar att drabbas av repressalier i auktoritära länder.

Parallellt med förslaget om Chat control filar Regerings­kansliet på ett annat sätt att reglera meddelande­tjänster som Signal och Whatsapp. I dag behöver företagen inte följa reglerna om datalagring. Det betyder att det till exempel inte finns någon skyldighet att lagra uppgifter om vem som har skickat meddelanden och när. Men nu finns det ett skarpt förslag om att även dessa tjänster ska omfattas.

Förslaget är långtgående och företagen ska även omfattas av så kallad anpassnings­skyldighet. Blir förslaget verklighet kommer verksamheten behöva anpassa sig så att ett beslut om till exempel hemlig avlyssning kan verkställas. Precis som Chat control omöjliggör reglerna i praktiken fullsträcks­kryptering som företagen i dag använder och som är anledningen till att de kan garantera anonymitet.

För att försvara förslaget gör regeringen precis samma semantiska övning som när den argumenterade för Chat control. Fullsträcks­kryptering förbjuds inte alls heter det – företagen måste bara leva upp till vissa krav. Att dessa krav i praktiken, med hänsyn till teknik och verklighet, innebär att fullskräcks­kryptering omöjliggörs bortser regeringen ifrån.

Förslaget om att genom svensk lagstiftning reglera dessa multi­nationella företag är anmärknings­värt av flera anledningar. Hittills är det bara Belgien och Ungern som vågat sig på att försöka reglera frågan i nationell lagstiftning. De nya svenska reglerna skulle i praktiken betyda att företagen, för att leva upp till anpassnings­skyldigheten, skulle vara tvungna att göra omfattande tekniska anpassningar bara för den svenska marknaden.

Regeringen har reflekterat över risken för att dessa techjättar helt enkelt struntar i de svenska reglerna. ”Att det kan finnas en risk för att reglerna inte efterlevs av tillhanda­hållare som är belägna utanför EU utgör inte ett tillräckligt starkt skäl för att avstå från att genomföra utredningens förslag”, står det i utkastet till lagråds­remiss som skickats ut på remiss.

Läs Journalistförbundets remissvar här. 

Det finns också en annan risk som inte nämns, nämligen att företagen inte skulle tillgänglig­göra tjänsterna på den svenska marknaden längre. Företrädare för Signal har till exempel sagt att Signal kommer lämna EU om Chat control blir verklighet.

Regeringens förslag om att företag som Whatsapp och Signal ska följa den svenska lagen om elektronisk kommunikation framstår som naivt och grandiost på samma gång. Antingen är det en testballong för att se hur det flyger, eller så tror regeringen på allvar att Sverige ensamt kan driva den globala rätts­utvecklingen på techområdet. Oavsett vilket är det oseriöst.

Anonymitet på nätet är en mänsklig rättighet. Kryptering är livsviktigt för vissel­blåsare i länder som Belarus och Turkiet – bokstavligt talat. För journalister som vill kontakta källor är tjänsterna avgörande för att få information. Det här är värden som förtjänas att tas på allvar i stället för att viftas bort med argument om att fullsträcks­kryptering inte förbjuds.

Sveriges regering stoltserar ofta med att värna pressfriheten, men det är inte genom fina ord pressfriheten försvaras, utan genom handling.

Ulrika Hyllert 
Journalistförbundets ordförande

Senast ändrad 24 januari 2025