Anledningen är att cheferna anses ha brutit mot repressalieförbudet när de gav vårdbiträdet, Stine Christophersen, en skriftlig erinran efter att hon uttalat sig i media. HD slår därmed fast att repressalien var så allvarlig att det ska anses straffbart.
– Det är en viktig dom på flera sätt. Den skickar en tydlig signal om vikten av att respektera repressalieförbudet och det faktum att anställda i privata vårdföretag faktiskt har rätt att uttala sig i media. Den visar också värdet av att vi har meddelarskydd inom privat vård, skola och omsorg, säger Journalistförbundets ordförande, Ulrika Hyllert.
Bakgrunden till domen är att vårdbiträdet, Stine Christophersen, uttalade sig i Expressen om de problem som fanns vid äldreboendet hon arbetade på under covid-pandemin. Det resulterade i att hon kallades till ett möte på Attendos huvudkontor och fick en skriftlig erinran. Attendo drog senare tillbaka erinran och bad Stine Christophersen om ursäkt.
– Att det finns personer som Stine Christophersen som vågar inte bara slå larm internt, utan också vända sig till media är i vissa fall avgörande för att problem ska komma upp till ytan och bli kända för allmänheten. Jag hoppas att domen ska göra att fler vågar vända till journalister, säger Ulrika Hyllert.
Att saken prövades i domstol berodde på att cheferna polisanmäldes. De dömdes i tingsrätt och hovrätt för brott mot lagen om meddelarskydd. Fackförbundet Ledarna överklagade dock domen eftersom Ledarna inte ansåg att erinran inte fick några konsekvenser för Stina Christophersens anställning.
– Att få en erinran är en väldigt tydlig signal från arbetsgivarna. Det uppfattas som ett straff av den enskilde anställde även om man som chef inte ser det som en stor sak. Att HD nu slår fast att det inte är tillåtet att straffa anställda på det här sättet för att de pratar med media är tydlig och bra markering. Nu hoppas jag att vi alla kan bidra till att öka kunskapen bland chefer om hur meddelarskyddet är tänkt att fungera, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.