Detta är en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet 3 oktober 2024. För att läsa den på SvD - klicka här.
Drygt hälften av svenskarna använder sociala medier för att ta del av samhällsnyheter, och där är desinformation och fake news ett växande problem som får stora politiska konsekvenser. Men fortfarande vänder sig de flesta i Sverige till tv-kanaler och nyhetssajter för att bli uppdaterade.
Vad händer då om en del av det som dessa kanaler sänder ut faktiskt inte går att lita på?
I dag används textning av tv och annan rörlig bild dagligen av en bred grupp i samhället. Undertexter är ett viktigt stöd för personer med till exempel en hörselnedsättning, men har också blivit något vi alla använder när vi tittar i vår mobil på bussen eller följer ett nyhetsprogram som står på i väntrummet på vårdcentralen. Och det är inte alltid problemfritt.
På SVT och TV4 jobbas det just nu febrilt för att ersätta dem som i direktsändning textar tv-program. Istället möts publiken av allt fler program med autotextning som utförts av AI. Detta av besparingsskäl – inte för att det är bättre eller mer träffsäkert. För dit är det ännu en bra bit kvar.
En automatisk textning tar med allt som sägs – men väldigt få av oss pratar i grammatiskt korrekta meningar, utan att tveka, börja om, staka oss eller upprepa ord. Den känner inte heller av och kan markera om det är en ny talare. Den har stora problem med undermåligt ljud, samtidigt tal och vissa dialekter och brytningar, vilket leder till att den kan uppfatta saker helt fel. Resultatet blir då alldeles för ofta obegripliga – och ibland direkt felaktiga – undertexter. Om en person talar i högt tempo, betyder det också undertexter i ett högt tempo, och det är stora skillnader mellan att läsa och lyssna. Det är ju trots allt ett bildmedium, så vi måste både hinna läsa texten och se vad som händer i bild.
AI är absolut ett användbart verktyg för textning av förinspelade svenskspråkiga program, med betoning på verktyg. För det krävs fortfarande att en människa granskar texten och justerar felaktigheter innan den publiceras. Men när det kommer till textning av direktsända nyheter uppstår ett helt annat läge. För det första är det direktsänt, och för det andra är det – just det – nyheter. När TV4 och SVT förlitar sig på automatisk textning av sina nyheter, vad händer då med deras trovärdighet? När felaktiga autotexter blir till löjeväckande memes, eller kallar en partiledare mördare? Och vad säger det om kanalernas inställning till alla dem som är beroende av undertexter för att kunna tillgodogöra sig deras sändningar?
TV4 har sen ifjol drastiskt dragit ner på direkttextningen, dels av flera stora underhållningsprogram, dels av Efter fem och sedan i somras också Nyhetsmorgon. TV4:s svar när detta ifrågasätts har varit just att Efter fem och Nyhetsmorgons program finns autotextade i TV4 Play. Både TV4 och SVT har dock i sina sändningstillstånd krav på sig att tillgängliggöra en viss kvantitet av sina tv-program i sina linjära sändningar. Men tyvärr verkar de som tar besluten om att AI bör införas så fort det bara går sakna kunskap om hur en tittare bäst tillgodogör sig en undertext, och vad som krävs för att en undertext verkligen ska skapa tillgänglighet.
TV4 verkar stresstesta systemet för att se hur långt de kan gå i att endast erbjuda tittarna undermålig autotextning i sina nyhetsprogram. Men vem kan egentligen stoppa dem från att enbart erbjuda dåliga undertexter? Jo, politikerna.
I Finland infördes för bara något år sen ett kvalitetskrav på undertexter just på grund av att autotextning började användas. Där måste textningen vara tillräckligt klar och begriplig för användaren. I Storbritannien har kvalitetskravet funnits länge. Men det här är något som saknas i Sverige i dag – och då är det enkelt för mediebolagen att utgå från att undertext är detsamma som tillgänglighet, oavsett vad det står i den.
Det är hög tid att det från politiskt håll ställs krav på kvaliteten i undertexterna även i Sverige – för att TV4 och SVT i dag sätter kostnadseffektivitet före sina tittare börjar bli ett smärtsamt tydligt faktum.
Barbro Garneij, undertextare och ledamot Journalistförbundets fackklubb Medietextarna
Sarah Lundin, undertextare och ledamot Journalistförbundets fackklubb på SVT