Anders fick vassare verktygslåda som skyddsombud

Publicerad 10 oktober 2022

Anders Brage är skyddsombud på Bärgslagsbladet, och har varit det i ett tiotal år. Att han blev skyddsombud är till viss del sprunget ur frustation. 

– Mycket av det en klubbstyrelse arbetar med är egentligen arbetsmiljöfrågor och jag kände frustration över att facket har en trubbig verktygslåda med MBL och andra lagar som arbetsgivaren ofta vill och kan kringgå. Arbetsmiljölagstiftningen är mer precis och kan, rätt använd, tvinga arbetsgivaren att involvera skyddsombuden i förändringsarbetet. 

Anders Brage

Hur kan ett skyddsombud göra skillnad på en arbetsplats?

– I processer där facken kan ha svårt att få gehör för olika frågor när arbetsgivaren genomför nedskärningar, byter lokal etcetera, så kan ett väl utbildat skyddsombud göra mer. Vi har ju gjort en resa genom åren med olika ägare som Stampen, Mittmedia och nu senast Bonnier Local. Företagskulturen har varit skiftande och synen på de anställda och facken har ofta tangerat rent neglekt. Då kan som sagt Arbetsmiljölagen användas som ett tvingande medel mot ogenomtänkta förändringar.

Är det svårt att vara skyddsombud?

– Man måste vara utbildad, helt klart. Det anordnas utmärkta kurser för skyddsombud. (Reds anm: Anders gick en kurs som fanns hos PTK tidigare, nu erbjuder till exempel Prevent liknande kurser.) Och även om man skulle önska fördjupningar/uppföljningar av den kursen så får man en bra grund att stå på med en sådan utbildning. Sedan handlar det om att fortsätta läsa på och ta del av nya tillämpningar och rekommendationer som ges ut av Arbetsmiljöverket. Man måste också vara aktiv och påminna arbetsmiljöansvariga om att man finns och att man ska inkluderas i förändringar och planeringar.

Berätta om något ärende som du drivit!

– Bärgslagsbladets redaktion flyttade 2012 till en tidigare tingshuslokal, där den fysiska arbetsmiljön blev mycket dålig. En mörk sal med en akustik som var avsedd att uppfatta viskningar från åtalade och vittnen lämpade sig illa som centralredaktion. Där använde jag AML 6 kap 6a* för att tvinga arbetsgivaren till långtgående åtgärder avseende bullerdämpning och belysning. Arbetsmiljöverket var mycket stöttande under processen och det blev kännbara vitesföreläggande för arbetsgivaren.

– När åtgärderna var på plats nästan fem år senare (!) genomfördes en ny flytt och en nedskärning av redaktionen från 14 redaktionella medarbetare till 5. Vi hamnade nu i en situation med akuta psykosociala problem, ny 6 6a och nya vitesföreläggande. Den striden skrev förresten Journalisten om våren 2018 i ett större reportage.

*Vad är en "6 6a"? – Jo, skyddsombud kan göra en begäran om åtgärder kring arbetsmiljö eller arbetstider med stöd av Arbetsmiljölagen (AML) 6 kap 6a.

– Förutom skyddsstopp är Arbetsmiljölagens sjätte kapitel, paragraf 6a, ett av skyddsombudets viktigaste verktyg när det gäller att tvinga arbetsgivaren att hejda sig och säkerställa att arbetsstället följer de lagar som finns. Man kräver in svar och redogörelser och har möjlighet att koppla in Arbetsmiljöverket om man inte får de svar och åtgärder man efterlyser.

Kan du rekommendera andra att prova på skyddsombudsposten?

– Ja! Ett påläst och aktivt arbetsmiljöarbete är i mitt tycke det viktigaste som finns på en arbetsplats. När det är kärvt har man en lagstiftning att falla tillbaka på och man har stora möjligheter att tvinga okunniga ägare och chefer till bättring i det förebyggande arbetet och åtgärder för bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö.

– Som det fungerar nu, med nya chefer under Bonniers regim, är jag som skyddsombud ett stöd och en hjälp för platschefen och man kan nog lyfta fram oss som lite av en mönsterorganisation efter de stormiga åren med Mittmedia. Jag går i pension om ett halvt (eller ett och ett halvt) år och jag har börjat bearbeta yngre kollegor om att ta över skyddsombudsjobbet. 

Senast ändrad 21 oktober 2022