Utredningen (SOU 2022:19) innehåller en rad förslag som syftar till att hemliga tvångsmedel ska få användas i fler fall än tidigare. Det kommer att innebära att åtgärder som till exempel hemlig övervakning respektive hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation kommer att användas i högre utsträckning och riktas mot fler personer.
Journalister avlyssnas
De nya bestämmelserna kommer att leda till att avlyssningsförbudet, som bland annat omfattar källskyddade uppgifter, aktualiseras i fler fall än idag. Att polisen i högre utsträckning än tidigare kommer att avlyssna personer som omfattas av tystnadsplikt, till exempel journalister, riskerar att påverka allmänhetens förtroende för att tystnadsplikten upprätthålls.
Detta är allvarligt eftersom det riskerar att undergräva förtroendet för källskyddet, vilket innebär att personer drar sig för att lämna viktiga uppgifter till journalister. Det i sin tur gör att medias möjlighet att granska viktiga samhällsfrågor som korruption och brottslighet minskar, vilket är ett demokratiskt problem. Detta är en fråga som lyser med sin frånvaro genomgående i utredningen, vilket enligt Journalistförbundet är anmärkningsvärt. Det gör också att Journalistförbundet avstyrker flera av förslagen i utredningen.
Ökad risk för avlyssning på redaktioner
Utredningen föreslår också att åklagare, i stället för domstol, ska få möjlighet att fatta beslut om vissa hemliga tvångsmedel i högre uträckning än i dag. Att det som huvudregel är domstol och inte åklagare som fattas beslut om hemliga tvångsmedel är en rättssäkerhetsgaranti. Det innebär en viss tröghet i systemet, men fördelen är att det finns större möjlighet att upptäcka eventuella juridiska hinder mot åtgärden.
Ett hinder mot hemlig rumsavlyssning är bestämmelsen om att avlyssning av redaktioner och vissa andra lokaler inte är tillåtet. Enligt Journalistförbundet skulle möjligheten till interimistiska beslut öka risken för att redaktioner blir föremål för rumsavlyssning. Journalistförbundet avstyrker därför förslaget.
Ytterst problematiskt
Flera utredningar som påverkar möjligheten att använda hemliga tvångsmedel har presenterats de senaste åren och kommer att presenteras inom kort. Sammantaget kommer förslagen att leda till en stor förskjutning i skyddet för uppgifter som omfattas av tystnadsplikt. Enligt Journalistförbundet saknas ett helhetsperspektiv i lagstiftningsprocessen, vilket gör det svårt att göra den proportionalitetsbedömning som enligt regeringsformen krävs vid den typ lagstiftningsåtgärder som föreslås i utredningen. Detta är ytterst problematiskt med tanke på de stora demokratiska värden som står på spel. Det handlar om ett förtroende hos allmänheten som tar lång tid att bygga upp, men som kan gå snabbt att rasera.