Var det ett enkelt beslut att ställa sig bakom överenskommelsen?
Nej, det var inte ett enkelt beslut. Vi har arbetat med de här förhandlingarna under en lång tid och haft fokus på olika behov bland våra medlemmar. När vår förbundsstyrelse var i slutskedet av förhandlingarna mellan LO, Svenskt Näringsliv och PTK, fanns det många frågor och även tveksamheter. Parterna hade även löst vissa frågor till det bättre jämfört med det första slutbudet den 30 september som både PTK och LO sa nej till.
Var det en enig förbundsstyrelse?
Nej. En ledamot röstade nej när det var en omröstning. Däremot var det ingen ledamot som reserverade sig mot beslutet.
Om Journalistförbundet hade röstat nej till överenskommelsen i PTK:s styrelse, hade PTK då också sagt nej?
Nej. Det hade fortfarande varit en majoritet av rösterna i PTK:s styrelse som landat på ett ja, så det hade inte gjort någon skillnad för utgången om vi hade röstat nej.
Visste förbundsstyrelsen eller PTK att LO skulle säga nej när förbundsstyrelsen ställde sig bakom överenskommelsen?
Nej, vi visste inte hur varken LO eller Svenskt Näringsliv skulle rösta när förbundsstyrelsen tog beslutet på torsdagskvällen den 15 oktober. Detsamma gällde när beslutet togs i PTK:s styrelse på fredag lunch. Det var först på sent på fredag eftermiddag som LO på en presskonferens meddelade att de inte ställde sig bakom överenskommelsen.
Varför gick PTK och SN ut gemensamt efter att LO sagt nej?
Det är inget som vi hade information om i förväg. PTKs agerande, som överraskade många, har dock i efterhand visat sig skapa förutsättningar för att Toijerutredningen inte längre är aktuell. Om PTK och Svenskt Näringsliv inte stått upp för sina beslut när LO:s nej kom hade ingen överenskommelse funnits och Toijerutredningen hade med största sannolikhet blivit verklighet. De LO-förbund som nu vill ansluta har också kunnat göra det, vilket vi anser är positivt.
Vi har tagit upp att agerande inte diskuterats på förhand i PTK:s styrelse och att det är problematiskt.
Enskilda medlemmar, fackliga ombud och fackklubbar har varit kritiska till att vi som förbund ställt oss bakom överenskommelsen. Hur ser förbundet på det?
Det är naturligt i ett förbund som vårt att förslag på förändringar av turordningsreglerna väcker oro och ilska. Vi har under många år som förbund arbetat med arbetsgivarnas neddragningar och omställningar i mediebranschen. Så vi delar uppfattningen om att det här innebär en kraftig försämring av turordningsreglerna jämfört med hur Las ser ut idag. Det är regler som är viktiga verktyg i lokala förhandlingar. Men samtidigt konstaterar vi att det finns en bred politisk majoritet för att försämra Las än mer. Dessutom presenterade justitierådet Gudmund Toijer sin utredning i somras som en följd av den politiska Januariöverenskommelsen. Förslagen i den utredningen är mycket sämre. Detta är något vi måste förhålla oss till, vare sig vi vill eller inte.
Hur ser förbundet på kritiker som säger att det är Journalistförbundet som vill försämra Las?
Det är inte Journalistförbundet som vill försämra Las, det är Svenskt Näringsliv och de flesta politiska partier. Anställningstryggheten, både när det gäller turordning och uppsägning av personliga skäl har varit de viktigaste frågorna att kämpa för att försvara i förhandlingarna. Det finns ingen i förbundsstyrelsen som inte tagit tydlig ställning för det.
Varför bidrar Journalistförbundet till att fackföreningsrörelsen splittras?
Det ska inte uppfattas som facklig splittring att fortsätta hålla partsspåret öppet. Alternativet hade varit att stänga dörren för en partslösning helt och hållet, och att fältet då legat fritt för lagstiftning enligt Toijer-utredningens förslag. Arbetsmarknadsministern har nu lämnat besked om att det fortsatta arbetet kommer att utgå från den överenskommelse som PTK och Svenskt Näringsliv ställt sig bakom – och att man i det kommer att lyssna på alla parter, inklusive LO. Samtidigt har de LO-förbund som varit missnöjda med lösningarna på frågorna om hyvling och allmän visstid (även om överenskommelsen innehåller positiva saker i dessa delar) nu möjlighet att driva dessa i sina avtalsrörelser. Det är alltså inte så enkelt att det legat i LO:s intresse att även PTK skulle ha sagt nej.
Varför gick förbundet in i de här förhandlingarna över huvud taget? Är det verkligen Journalistförbundets uppgift att underlätta för omställning till andra yrken, på bekostnad av anställningstryggheten i mediebranschen?
Den viktigaste anledningen är att vi anser att det här är frågor som ska lösas i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter – inte av politikerna. En annan är att vi inte kan bortse från det starka politiska tryck som har funnits under flera år att förändra Las. Det är förvisso inte förbundets huvuduppgift att underlätta för omställning till andra yrken. Men eftersom anställningsskydd och omställning hänger ihop har vi varit tvungen att ta ställning till båda delarna när det finns en bred politisk majoritet att göra det enklare och billigare för företag att säga upp personal. Det har då varit viktigt för oss att vara med och påverka så att försämringarna i anställningsskyddet blir så små som möjligt och att förbättringarna när det gäller omställning blir så stora som möjligt.
Eftersom förbundet har försökt påverka förhandlingarna via PTK – vilka saker har vi fått gehör för som tar sikte på mediebranschens utmaningar?
Viktiga ingångsvärden för förbundet har varit att öka tryggheten för de med mest otrygga anställningar, minimera försämringarna gällande anställningsskyddet, att förbättra omställningssystemen så att fler av våra medlemmar omfattas, samt att stärka möjligheterna till kompetensutveckling. Ett litet, men konkret, exempel på hur vi spelat roll i förhandlingarna är att rätten till Fojo var på väg att försvinna på grund av att ingen annan kände till att vi hade en sådan skrivning i våra avtal.
Journalistförbundets kongress 2018 beslutade att ”förbundet ska stå upp för vår anställningstrygghet och aktivt arbeta mot försämringar av LAS”. Innebär inte det här att förbundsstyrelsen går emot vad kongressen har beslutat om?
Det är ytterst en fråga för kommande kongress att avgöra. Men förbundsstyrelsen anser att de beslut som fattats är i linje med kongressbeslutet eftersom vi var tvungna att förhålla oss till förslagen i Las-utredningen. Las-utredningens förslag kan, om den blir verklighet, vända upp och ner på hela arbetsmarknaden och de regler som styrt den de senaste decennierna.
Varför sa Journalistförbundet inte nej till överenskommelsen av princip?
Hade vi enbart sagt nej av princip, så hade vi inte tagit vårt ansvar som fackförbund, varken för våra medlemmar eller svensk arbetsmarknad. Vi visste till exempel vad den politiska majoriteten är överens om enligt Januariöverenskommelsen: mer flexibilitet för företagen, ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna” och ”lägre kostnader vid uppsägningar”. Förbundsstyrelsen behövde ta ansvar i en svår situation för att inte riskera ännu allvarligare konsekvenser. Förhoppningen var att resultatet skulle bli bättre för våra medlemmar än intentionerna i Januariöverenskommelsen.
Vad är så mycket bättre med överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv, jämfört med Toijers utredning som presenterades i somras?
När det gäller turordningsreglerna så föreslår Toijer-utredningen att arbetsgivare ska kunna göra fem undantag vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. I överenskommelsen är PTK och Svenskt Näringsliv istället överens om max tre undantag. Det finns även regleringar i procent som bara får träff på större företag och som skiljer sig från Toijers förslag. Det är viktigt att poängtera att undantagen i turordning i överenskommelsen är regler som bara träder i kraft om lokala eller centrala parter i förhandling inte enas om annat. Här blir förbundets och klubbarnas uppgift att förhandla och åter förhandla.
Toijer-utredningen föreslår att politikerna tar bort möjligheter för facken att ogiltigförklara en uppsägning enligt Las i företag med högst 15 anställda och att rätten till upplärningstid vid omplacering tas bort. Dessa förslag finns inte med i överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK eller så har man löst frågan på annat sätt än idag. Utredningen föreslår även att företag inte längre ska behöva betala ut lön till den som tvistar om sin uppsägning. Arbetsgivaren ska inte heller enligt överenskommelsen betala ut lön, men en försäkring täcker istället en stor del av inkomstbortfallet under tvistetiden.
När det gäller kompetensutveckling och utbildningar, så vill PTK och Svenskt Näringsliv att nuvarande system med omställningsstöd från till exempel Trygghetsrådet blir kvar för uppsagda, men utvecklas till att även gälla visstidsanställda när deras kontrakt går ut. Även arbetstagare som inte sagts upp ska kunna få hjälp med kompetensutveckling under pågående anställning enligt överenskommelsen. Insatserna ska kunna pågå upp till ett år för att stärka personens ställning på arbetsmarknaden.
När det gäller kompetensutveckling i Toijers utredning föreslås att arbetsgivare i ”skälig utsträckning” ska erbjuda kompetensutveckling för alla arbetstagare med minst sex månaders sammanlagd anställningstid. Vår bedömning är att det förslaget inte innebär något egentligt åtagande för en arbetsgivare.
Vad säger att Toijer-utredningens förslag skulle bli verklighet om det inte blivit någon överenskommelse?
Det står tydligt i Januariöverenskommelsen: ”Om parterna når en överenskommelse om hur Las ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag.”
Och även om röster höjts från politiskt håll att regeringen inte skulle kunna sitta kvar om den lägger fram Las-utredningens förslag, är det långt ifrån säkert att så skulle ha blivit fallet. Ett annat scenario är att det då blivit extra val med en mycket oviss utgång och svåröverblickbara konsekvenser gällande arbetsrätten. Vår bedömning är att båda alternativen – Las-utredningens förslag eller ett än mer arbetsgivarvänligt regeringsalternativ – hade inneburit långt mera allvarliga konsekvenser för anställningstryggheten.
På vilket sätt påverkar överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv mig som ska förhandla om uppsägningar på företaget jag arbetar på?
Jämfört med idag, innebär överenskommelsen flera förändringar. Arbetar du på ett litet företag med tio eller färre anställda så kommer arbetsgivaren ha möjlighet att undanta tre personer från turordningsförhandlingarna, till skillnad från de två arbetsgivaren kan undanta idag. Jobbar du på ett företag med fler än tio anställda så kan arbetsgivaren undanta tre personer från turordningsförhandlingarna, jämfört med ingen idag.
Det är viktigt att poängtera att undantagen i turordning i överenskommelsen är regler som bara träder i kraft om lokala eller centrala parter i förhandling inte enas om annat. Här blir förbundets, klubbens och din uppgift att förhandla och åter förhandla. När det slutligen finns en turordningslista så följer ni turordningen.
När väl turordningsförhandlingen pågår så kommer det fortfarande vara möjligt att erbjuda en anställd nya arbets som hotas av uppsägning en helt ny tjänst, även efter en kortare upplärningstid. Detta är något som Toijer-utredningen vill ta bort och endast tillåta omplaceringar där personer har rätt komptens från början.
Som förtroendevald i Journalistförbundet kommer du även fortsättningsvis kunna ogiltigförklara en uppsägning enligt Las och under tvisten får den uppsagda en ekonomisk ersättning istället för som tidigare lön. Även detta är något som Toijer-utredningen velat ta bort. Som parter kommer ni även fortsättningsvis kunna slå samman driftsenheter.
En viktig del i förhandlingarna har vidare varit att värna de anställda med högst skyddsvärde, som sjukskrivna, i händelse av förändringar av begreppet "saklig grund" för uppsägning av personliga skäl. Den överenskommelse som nu ligger på bordet tar hänsyn till allt detta.
I överenskommelsen har även reglerna för när en arbetsgivare har rätt att säga upp någon av personliga skäl förtydligats. Detta för att göra det förutsägbart för både arbetsgivare och arbetstagare vad som krävs för en uppsägning. Till exempel vilka åtgärder en arbetsgivare ska ha vidtagit innan sakliga skäl för en uppsägning kan anses föreligga. Det vill säga fortsatt erbjuda stödåtgärder, ge en varning och erbjuda omplacering innan en anställd kan sägas upp.
Till sakliga skäl räknas om arbetstagaren allvarligt brutit mot anställningsavtalet genom exempelvis arbetsvägran, samarbetssvårigheter eller misskötsamhet.
Kommer det bli lättare att säga upp mig som förtroendevald i och med reglerna om uppsägning på grund av personliga skäl i överenskommelsen? Till exempel att arbetsgivaren anger samarbetssvårigheter som skäl?
Nej, det ska varken bli enklare eller ge ett större tolkningsföreträde till arbetsgivaren. När det gäller just förtroendevalda så finns det en skrivning i överenskommelsen som ger en förtroendevald ett starkare skydd jämfört med idag från att sägas upp av personliga skäl.
Arbetsgivaren ska dessutom, oavsett anledning, enligt överenskommelsen ha vidtagit flera andra åtgärder innan en uppsägning. Det vill säga erbjuda stödåtgärder, ge en varning och erbjuda omplacering innan en anställd kan sägas upp. En uppsägning kan även fortfarande ogiltigförklaras och domstol får då yttersta pröva huruvida rekvisiten varit uppfyllda.
Om en arbetsgivare sagt upp en anställd på grund av sakliga skäl och vi som förbund anser att den ska ogiltigförklaras, så träder en kollektivavtalad försäkring mellan parterna in. Denna försäkring ger 80 procent av den tidigare inkomsten. En försämring jämfört med dagens system, men en framförhandlad förbättring jämfört med Toijer-utredningen. Om tvisten gäller en förtroendevald, ska arbetsgivaren däremot fortsatt betala ut en lön.
På vilket sätt påverkar överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv mig som vikarie och inhoppare på olika redaktioner?
Den största nyheten är att du som varit visstidsanställd i minst tolv månader under en period på 24 månader får rätt till ett omställnings- och kompetensstöd. Det innebär bland annat att du kan få betalt för att få coachning eller gå en längre eller kortare kurs. Det vill säga du får samma rätt till stöd som uppsagda med fast jobb. Viktigt här är att känna till att du inte behöver jobba tolv månader för en och samma arbetsgivare. Du har nämligen rätt att samla ihop arbetad tid från flera arbetsplatser.
Om du arbetar minst 16 timmar per vecka under 12 månader över en 24-månadersperiod har du rätt till:
- studiestöd motsvarande 80 procent av lönen.
- stöd under studieledighet för kompetensutveckling under pågående anställning motsvarande 80 procent av lönen.
- individuellt anpassad stöd och rådgivning via TRR.
- avgångsersättning (AGE) som utfyllnad på a-kassa.
Detta får även träff på frilansjournalister som delvis arbetar som visstidsanställd eller har en fast anställning vid sidan av sitt frilansande.
Det finns också en skrivning om en ny anställningsform, Särskild visstid, där företrädesrätten till återanställning fås redan efter 9 månader. Denna kommer endast gälla på arbetsplatser utan kollektivavtal med Journalistförbundet, eftersom denna anställningsform ska ersätta dagens Allmän visstid som inte finns i våra kollektivavta.
På vilket sätt påverkar överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv mig som är inhyrd från ett bemanningsföretag?
En del i överenskommelsen får direkt träff på dig som är inhyrd. Nämligen att företaget som du är inhyrd på ska erbjuda dig en fast anställning om du arbetat där i mer än 24 månader under en treårsperiod. I dag finns inga krav på kundföretag att erbjuda jobb till inhyrd personal.
Eftersom du har en anställning i bemanningsföretaget så omfattas du även av de förstärkta reglerna kring omställnings- och kompetensstöd. Det innebär bland annat att du kan få betalt för att få coachning eller gå en längre eller kortare kurs.
På vilket sätt påverkar överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv mig som fast anställd?
Du kommer främst märka av innehållet i överenskommelsen när du behöver kompetensutvecklas under din pågående anställning och i samband med uppsägningar på företaget du arbetar.
När du har en pågående anställning så kan du ta del av ett kompetensstöd som innebär att du har rätt till studieledighet med ekonomisk ersättning för både korta och längre utbildningar. Från en vecka till två terminer betald vidareutbildning. Utöver ekonomiskt bidrag ingår bland annat också rådgivning, studievägledning och validering av kompetens.
Vid uppsägningar kommer arbetsgivaren kunna undanta tre personer från att ingå i förhandlingarna om uppsägning. I övrigt sker förhandlingen om uppsägningar enligt en turordningslista med möjlighet att omplacera personer efter en kortare vidareutbildning.
Skulle du bli uppsagd så kan vi fortfarande gå till domstol om uppsägningen varit felaktig. Du kan även vid en uppsägning få ett utvidgat stöd för kompetensutveckling och stöd för att komma vidare i arbetslivet.
Hur har förbundet förankrat och pratat om omställningsförhandlingarna med medlemmar?
Vi har kämpat med den här frågan sedan mars förra året, för att minimera försämringarna och samtidigt förhandla fram så många fördelar som möjligt för att väga upp nackdelarna. Sedan dess har detta uppmärksammats på förbundets hemsida, i tidningen Journalisten och i kommunikation med medlemmar.
I december 2019 var förhandlingarna uppe på förbundets avtalskonferens med drygt 100 klubbföreträdare och förtroendevalda på plats som ställde frågor och gav feedback. Även vår avtalsdelegation som ska förhandla våra kollektivavtal har diskuterat detta, senast i mars i år.
Det har sedan förhandlingarna inleddes inte funnits önskemål om mer kommunikation eller diskussion. Varken i samband med träffar med förtroendevalda eller i kontakt med enskilda medlemmar. Som förbund ser vi däremot nu ett stort intresse, särskilt från några av förbundets förtroendevalda. Så här i efterhand ser vi att det funnits behov av mer information, vilket vi nu försöker hantera.
Var kan jag läsa överenskommelsen?
Du kan läsa den på PTK:s hemsida.
Vad händer nu?
Exakt vad som händer nu är svårt att svara på eftersom det bland annat beror på hur regeringen väljer att agera framåt i det uppkomna läget – dels gentemot samarbetspartierna och övriga partier, dels gentemot LO. Så vi ska självklart vara med och fortsätta påverka arbetet framåt.
När det gäller Huvudavtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv så är inte det undertecknat och förutsätter under alla omständigheter att staten genomför de reformer som parterna kräver. Först därefter kan PTK anta huvudavtalet.