Ändrade mediegrundlagar

Publicerad 14 november 2018

Riksdagen har idag beslutat om omfattande förändringar av grundlagarna. Det handlar om allt från små, språkliga, förändringar av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) till principiellt viktiga och väldigt problematiska förändringar.

Journalistförbundet har ställt sig bakom majoriteten av förslagen, men det finns förslag som förbundet kritiserat kraftigt. Tyvärr har regering och riksdag inte tagit till sig kritiken.

Det handlar framför allt om tre förändringar:

14-dagars regeln

Regeln innebär en begränsning av ansvaret för yttrandefrihetsbrott på nätet. I praktiken betyder det att en ansvarig utgivare kan undgå ansvar för material som utgör till exempel hets mot folkgrupp eller olaga hot om utgivaren plockar bort det inom 14 dagar. Ansvarsbegränsningen gäller under förutsättning att materialet legat ute på nätet längre än ett år. De negativa konsekvenserna av ansvarsbegräsningen var något som förbundet varnade för redan i sitt remissvar. Regeringen valde dock att lägga fram förslaget i princip oförändrat till riksdagen. Och nu har riksdagen alltså klubbat förslaget trots omfattade kritik från flera håll.

Här skriver Mårten Schultz, professor i civilrätt om faran med förslaget.

Personlig integritet och grundlagsskydd

Frågan om att förbjuda rättsdatabaser som Lexbase väckte stor debatt och det slutade med att riksdagen drog tillbaka förbudet mot rättsdatabaser. Men de delar av bestämmelsen som handlar om att förbjuda databaser med känsliga personuppgifter togs inte bort utan röstades igenom idag. Riksdagen valde att behålla dessa utan att lyssna på Journalistförbundets principiella kritik. Den kritiken gällde hur regeln som sådan var utformad. Journalistförbundet anser inte att regeln innehåller ett tillräckligt starkt skydd för medierna. Det är enligt Journalistförbundet olyckligt att riksdagen inte är mer mån att se till viktiga demokratiska principer genom att garantera att medier inte drabbas av denna inskränkning av yttrandefriheten.

Internationellt rättsligt samarbete

Regeringen har länge velat öka möjligheterna att ge internationellt rättsligt bistånd, det vill säga att hjälpa andra stater genom att till exempel lämna ut misstänkta brottslingar. Sådan hjälp har tidigare inte varit möjlig om det rör en person som skyddas enligt TF eller YGL. Dagens beslut i riksdagen innebär att svenska myndigheter får möjlighet att lämna internationellt rättsligt bistånd även på TF:s och YGL:s område om det inte strider mot ”svenska allmänna rättsprinciper”. Journalistförbundet har kritiserat förslaget, eftersom det riskerar att negativt påverka bilden av Sverige som ett land som försvarar och värnar pressfriheten och skyddar de mänskliga rättigheterna.

För mer information och kommentarer kontakta:

Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet, 070-786 84 33

Ulrika Hyllert, vice ordförande Journalistförbundet och ordförande i Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp, 070-784 31 14

Tove Carlén, jurist Journalistförbundet, 070-267 65 77

Senast ändrad 14 november 2018