Utredningen föreslår att polisen ska ges möjlighet att i hemlighet avläsa datorer. Det är sedan tidigare bland annat möjligt för polisen att avlyssna elektronisk kommunikation, till exempel läsa mejl som skickas mellan enskilda.
- Det som nu föreslås är så mycket mer långtgående än vad som gäller idag eftersom polisen kommer kunna gå in i enskildas datorer. Det kan jämföras med en husrannsakan, skillnaden är bara att du inte har en aning om att polisen är där, säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.
De nya bestämmelserna kommer att ingå i en ny tillfällig lag som till att börja med ska gälla under fem år. Samma koncept har använts tidigare då nya möjligheter att använda hemlig tvångsmedel har införts i Sverige.
- Tyvärr har vi dåliga erfarenheter av den metoden. Det gör att debatten inte blir lika intensiv när förändringen genomförs eftersom det ändå bara är på prov. När lagarna sedan införs permanent har alla vant sig och det är bara några få som protesterar, säger Jonas Nordling.
Journalistförbundet ser stora risker för att de nya reglerna påverkar källskyddet. Källskyddet innebär att den som vänder sig till en journalist med en uppgift är skyddad. Den journalist som avslöjar en källa kan hamna i fängelse. Källskyddet begränsar i vissa fall polisens möjligheter att använda tvångsmedel. Det är till exempel inte tillåtet att göra husrannsakan på en redaktion. När det gäller andra hemliga och mindre konkreta tvångsmedel är garantierna för att källskyddet inte kränks svagare. Samma problematik finns även för andra yrkesgrupper som omfattas av tystnadsplikt, till exempel advokater.
- Det är såklart viktigt att polisen har möjlighet att utreda brott, men det får inte gå ut över andra yrkesgruppers möjlighet att följa de lagar som finns om tystnadsplikt, säger Jonas Nordling.
Enligt utredningens förslag skulle reglerna om hemlig dataavläsning i olika hög grad ta hänsyn till källskyddet. När det gäller åtgärder som kan liknas vid hemlig rumsavlyssning föreslås det inte vara möjligt att avlyssna redaktioner. Åtgärderna som mer är att likna vid avlyssning av elektronisk kommunikation skulle istället andra regler gälla. De reglerna innebär att polisen är skyldig att upphöra med avlyssningen om polisen vid avlyssning hör uppgifter som omfattas av källskydd.
- Det finns en uppenbar risk för gränsdragningsproblem här. Det bästa hade varit om polisen inte fick gå in i journalisternas datorer överhuvudtaget, säger Stephen Lindholm, ordförande i Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp.
Att polisen ska sluta lyssna när de hör uppgifter som omfattas av källskydd kan låta bra i teorin. Enligt Journalistförbundet saknas det dock garantier för att det faktiskt sker idag.
- Om den här typen av hemliga tvångsmedel ska tillåtas måste det i vart fall finnas tydliga garantier för att källskyddet inte kränks. Om källor inte kan känns sig trygga när de vänder sig till en journalist sätter vi demokratin på spel, säger Stephen Lindholm.
För mer information kontakta:
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet, 070-786 84 33
Stephen Lindholm, ordförande Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp, 070-847 86 34
Tove Carlén, jurist Journalistförbundet, 070-267 65 77