I vintras slog EU-domstolen fast att de krav på datalagring som Sverige ställer på operatörerna inte är förenliga med EU-rätten. Orsaken är att lagringen är för omfattande och därför strider mot skyddet för privatlivet i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Förslaget från utredaren innebär småjusteringar av dagens reglering. Vissa är bra och kommer att öka rättssäkerheten i samband med datalagring. Förslaget innebär bland annat att operatörerna inte längre ska tvingas lagra uppgifter om fast telefoni och mejl som skickas från en fast internetanslutning, men det stora problemet finns kvar.
– Kravet på att lagra uppgifter om mobildata består. Utredningen gör alltså ingenting åt grundproblemet – den generella lagringen som är det som EU-domstolen slagit ner på, säger Jonas Nordling, ordförande i Journalistförbundet.
Det är enligt Journalistförbundet viktigt att polisen har de verktyg som behövs för att utreda brott.
– Vi säger inte att polisen aldrig ska få tillgång till uppgifter, men det måste finnas en rimlig balans mellan polisens intressen och den enskildes intressen. Sverige är ju inte heller ensam om detta. I andra EU-länder lyckas polisen utreda brott utan att länderna bryter mot mänskliga rättigheter. Det måste gå att lösa i Sverige också, säger Jonas Nordling.
Utredaren skriver på DN-debatt att syftet med förslaget är just att ge polisen verktygen för att lösa brott. Men enligt Journalistförbundet kan förslaget få motsatt effekt.
– Det ironiska är att förslaget riskerar dra ut på polisens problem ytterligare. Eftersom lagen troligtvis även i fortsättningen kommer att strida mot EU-rätten finns det en stor risk att det blir en vända till av domstolsprövningar. Det kommer att ta tid och kommer antagligen leda till att EU-domstolen återigen konstaterar att svensk lagstiftning inte håller måttet, säger Jonas Nordling.
Datalagringsdirektivet ogiltigförklarades av EU-domstolen år 2014. Så sent som 2015 kom en utredning vars syfte var just att anpassa svensk lag till EU-rätten. Förslaget från utredningen då innebar precis som dagens förslag små justeringar men inget förslag som på allvar löste problemet med den alltför omfattande datalagringen. Detta var något som Journalistförbundet kritiserade.
– Vi lider fortfarande av sviterna efter regeringens bristande handlingskraft då, ordförande i Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp.
När regeringen tillsatte den utredning som idag lämnat sitt förslag skrev Journalistförbundet "gör om, gör rätt".
– Det är bara att konstatera att utredningen inte har lyckats med det. Frågan är hur många gånger vi ska behöva utreda den här frågan. För eller senare måste lagstiftaren införa regler som tillvaratar inte bara polisens intressen utan även skyddet för mänskliga rättigheter, säger Stephen Lindholm.
Den omfattande datalagringen som har bedrivits i Sverige påverkar journalisters möjligheter att skydda sina källor. Journalistförbundet har därför, sedan reglerna infördes, drivit frågan om att begränsa möjligheterna att till datalagring.
– Det är hög tid att regeringen lyssnar på den kritik som vi och många andra organisationer framfört under många år. Det är inte ansvarsfullt av en regering att år efter år ignorera såväl kritik som domstolsavgöranden, säger Stephen Lindholm.
Utredaren på DN-debatt:
"Så kan svensk datalagring anpassas till EU-rättens krav" (dn.se)
Journalistförbundets replik på DN-debatt:
"Förslaget löser inte dagens problem med datalagring" (dn.se)
Direktiven till utredningen Datalagring och EU-rätten:
Datalagring och EU-rätten (regeringen.se)
Läs Journalistförbundets remissvar på Datalagringsutredningen från 2015:
Datalagring av uppgifter ett hot mot källskyddet
För mer information kontakta:
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet, 070-786 84 33
Stephen Lindholm, ordförande Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp, 070-847 86 34
Tove Carlén, jurist Journalistförbundet, 070-267 65 77