Undersökningen är gjord av JMG bland Journalistförbundets medlemmar. Undersökningen visar att nästan 6 av 10 journalister någon gång varit utsatta för trakasserier, hot eller våld i samband med sin yrkesutövning. Under 2016 var drygt var fjärde utsatt (26,5 procent).
Värst drabbade är journalister verksamma inom tv, radio och nyhetspress. Hela 41 procent av kvällstidningsjournalisterna uppgav att de drabbats under 2016. De bevakningsområden som sticker ut är politik, samhälle och utrikesbevakning, samt brott och kriminalitet. Arbetsuppgift spelar också roll. Ledarskribenter och krönikörer är oftare utsatta, än andra journalister. Undersökningen visar inte att kvinnliga journalister drabbas oftare än män.
Det är dock män som står för majoriteten av alla hot och trakasserier (83 procent). De utsatta journalisterna fick uppge vilken politisk tillhörighet förövarna hade och 43 procent uppgav att förövaren tillhörde en högerextremistisk/rasistisk grupp.
Få fall polisanmäls. Bara 11 procent av de drabbade uppgav att händelsen hade polisanmälts. Den vanligaste orsaken till att inte polisanmäla var att det uppfattades som en småsak eller bagatell (38 procent). Den näst vanligaste orsaken till att inte polisanmäla var att personen inte ansåg att en polisanmälan skulle leda till något (21 procent).
Hoten får konsekvenser. Drygt hälften av de utsatta journalisterna (53 procent) uppger att de blivit rädda. Runt en fjärdedel uppger att de undvikit att bevaka en speciell fråga/ämne eller individ/grupp.
Journalisternas trygghetsundersökning (pdf)
Har du frågor om undersökningen? Kontakta Tove Carlén, jurist, Journalistförbundet: tc@sjf.se
Fotnot: Journalisternas trygghetsundersökning är gjord av JMG och bygger på ett slumpmässigt urval av medlemmar i Journalistförbundet och har en svarsfrekvens på 32 procent. Undersökningen genomfördes under perioden 24 januari – 22 mars 2017. Frågorna handlade om journalisternas utsatthet under 2016.