Utredningen "Ny lag om företagshemligheter" innehåller en rad förslag som påverkar insynen i företag mycket negativt.
– Vi ser redan idag att anställda inte vågar berätta om vad som händer på sina arbetsplatser av rädsla för att de ska bli av med jobben. Det här kommer att ytterligare spä på den tystnadskulturen, säger Jonas Nordling, ordförande i Journalistförbundet.
Utredningen föreslår en ny definition av begreppet företagshemlighet. Definitionen är enligt Journalistförbundet för vid och stämmer dåligt överens med definitionen i direktivet. Den är så vid att begreppet kommer att kunna appliceras på i princip alla uppgifter i ett företag så länge det kan skada företaget ur konkurrenshänseende om uppgiften kommer ut.
– Det går inte att utläsa av lagen vad som är en företagshemlighet. Det kommer att leda till en stor osäkerhet bland de anställda, vilket kommer att påverka vilja att öppet prata om verksamheten, säger Jonas Nordling.
Utredningen föreslår också en utökning av företagens möjlighet att kräva skadestånd när någon bryter mot lagen. Enligt Journalistförbundet kan det leda till att den som fått uppgifter om oegentligheter drar sig för att avslöja vad han eller hon fått reda på.
– När någon till slut bestämmer sig för att berätta om ett missförhållande på arbetsplatsen har det inte sällan gått så långt att personen inte längre är rädd för att bli av med jobbet. Risken att drabbas av skadestånd kan däremot vara mycket hämmande för en persons vilja att avslöja till exempel fusk eller korruption, säger Jonas Nordling.
EU-direktivet innehåller ett skydd för visselblåsare som innebär en rätt för anställda att i vissa fall sprida uppgifter som annars skulle anses som företagshemligheter. Utredningen har dock inte tagit till vara på denna möjlighet att utöka skyddet för visselblåsare.
– Om skyddet för företagshemligheter ökar kraftigt är det också viktigt att se över möjligheterna att lämna uppgifter till media till exempel. Som den nya lagen är utformad kommer den att få slagsida till förmån för företagens intresse av att hemlighålla information, säger Jonas Nordling.
Utredningen har även sett över sekretessbestämmelserna vid domstolsprocesser gällande företagshemligheter. Här föreslår utredningen att domstolen ska avgöra sekretessfrågan genom att se till definitionen i den nya lagen. Förslaget stämmer dåligt överens med strukturen i Offentlighets- och sekretesslagen och riskerar att leda till stora tillämpningsproblem inte bara på företagshemlighetsområdet.
– Journalistförbundet är remissinstans i många frågor som rör förändringar av sekretessbestämmelser men det här var ett av de sämst underbyggda förslagen vi har sett. Blir det verklighet kommer möjligheten till insyn i den typen av domstolsprocesser kraftigt att begränsas, säger Jonas Nordling.
Hela Journalistförbundets remissvar finns att ladda ner till höger.
För kommentarer och mer information kontakta:
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet, 070-786 84 33
Tove Carlén, jurist Journalistförbundet, 070-267 65 77