Bemanningsanställd: Frågelåda

Är du medlem och har frågor om dina villkor som bemanningsanställd? Kontakta förhandlingsjouren! Några av frågorna lägger vi ut i denna frågelåda (anonymt såklart).

Jag förstår inte riktigt mitt anställningsavtal och vad som gäller för min lön. Det står att min månadslön är 27 200 kronor men det står också något om ”garantilön 133 timmar per månad”. Vad betyder detta? 

Det är i detta fall bara din garantilön som anges på kontraktet. Om du jobbar mer än 133 timmar under en månad tickar din prestationslön igång och du kommer få mer pengar.

Men låt oss gå in lite mer i detalj på detta med garantilön och prestationslön, för det kan vara lite knepigt att hänga med på. Vi tar det från början.

Tanken med bemanningsföretag är att de ska fungera som en slags extern vikariepool som kundföretagen kan anlita när de behöver tillfällig arbetskraft. Det kan vara att någon på kundföretaget blivit sjuk eller ska vara ledig. Bemanningsföretaget ska i sin tur ha tillräckligt med anställda för att löpande kunna tillgodose kundföretagens behov. 

Den som är anställd i ett bemanningsföretag behöver vara beredd att ringas in med kort varsel och när man inte är uthyrd så ska man ändå finnas till arbetsgivarens (bemanningsföretagets) förfogande. Det kan alltså vara så att du som bemanningsanställd inte jobbar riktigt full tid, men ändå har en löpande anställning – tillsvidare eller tidsbegränsad. Därför finns konstruktionen i Kollektivavtalet för Bemanningsföretag med så kallad garantilön. Oavsett hur många dagar du är uthyrd så är du åtminstone garanterad lön för 133 eller 150 timmar, som motsvarar 80 respektive 90 procent av det du skulle tjäna om du hade vanlig månadslön för en heltidsanställning. 

Hur mycket garantilön du har rätt till varje månad beror på hur lång anställningstid du har i bemanningsföretaget. Om du har varit anställd kortare tid än 18 månader så är du garanterad lön för 133 timmar/80 procent av "full lön". Det skulle i exemplet ovan motsvara 34 000 kr (27 200 är 80 procent av 34 000 kronor). När du sedan har varit anställd i mer än 18 månader så får du lön för 150 timmar/90 procent. 

Summan som anges som månadslön i detta exempel är, som nämnt ovan, enbart garantilönen. 

Om du sedan jobbar mer än de 133 eller 150 timmarna som du är garanterad lön för, så får du även något som kallas för prestationslön. Timmarna över 133 eller 150 är värda lite mer än de garanterade timmarna enligt en formel i kollektivavtalet. Om det står "månadslön: 27 200 kronor" i ditt avtal så är det den summan du är garanterad varje månad och du får – utöver den – prestationslön när du jobbar mer än dina "garantitimmar".

Sammanfattning:

  • 133 timmar: från anställningens start är du garanterad lön för 133 timmar, oavsett hur mycket uppdrag du får. När du jobbar mer än 133 timmar tickar prestationslönen igång, och den är något högre per timma än garantilönen.
  • 150 timmar: efter att ha varit anställd 18 månader är du garanterad lön för 150 timmar, oavsett hur mycket uppdrag du får. När du jobbar mer än 150 timmar tickar prestationslönen igång, och den är något högre per timma än garantilönen.
  • 167 timmar: en månads full arbetstid. Man kan förstås även jobba fler timmar.

OBS: Vi har också sett anställningsavtal där månadslön istället innebär den lön du skulle haft om du jobbade fulltid, alltså i genomsnitt 167 timmar per månad. I ett sådant avtal skulle det i så fall stå "månadslön: 34 000 kronor". Så dubbelkolla vad din arbetsgivare menar med termen månadslön.

Möjlighet till fast månadslön: Viktigt att komma ihåg är att antalet timmar som man kan jobba varierar från månad till månad, beroende på antal dagar i månaden samt om det är helgdagar under månaden, så när du har garanti- och prestationslön kan lönen variera mycket från månad till månad. Bemanningsanställda som är uthyrda på längre kontrakt får därför ofta möjlighet att välja att ha en fast månadslön istället för garanti- och prestationslön.

Har jag rätt att bli anställd på kundföretaget efter en viss tid i bemanningsföretaget?

Den frågan har varit på bordet i de så kallade LAS-förhandlingarna, och enligt den överenskommelse som träffades mellan Svenskt näringsliv och PTK så kommer det att bli så att man ska erbjudas anställning på kundföretaget om man jobbat hos samma kund och på samma arbetsställe i två år, men än så länge har inte detta trätt i kraft. Som bemanningsanställd har du i nuläget bara anställningsrättigheter inom bemanningsbolaget. Grundregeln är att man ska ha en tillsvidareanställning, men visstidsanställningar kan vara tillåtna. Om du har jobbat på en visstidsanställning i bemanningsföretaget i över tolv månader så har du företrädesrätt till nya tjänster inom ditt nuvarande geografiska område i bemanningsföretaget. 

I praktiken innebär det att om du har jobbat som visstidsanställd i bemanningsföretaget i över tolv månader, som uthyrd till exempelvis Expressen, och det dyker upp en annan visstidsanställning (eller tillsvidareanställning) som innebär uthyrning till exempelvis Dagens Nyheter, så kan bemanningsföretaget inte rekrytera någon annan för den anställningen, utan du har företrädesrätt till fortsatt anställning (under förutsättning att du har tillräckliga kvalifikationer för tjänsten på DN). Men företrädesrätten gäller enbart till anställning i bemanningsföretaget, aldrig till anställningar i tidningsföretaget.

Har du en visstidsanställning i bemanningsföretaget och har haft det en längre tid bör du dock vända dig till Journalistförbundet för rådgivning – det är nämligen inte meningen att man ska vara visstidsanställd någon längre period i ett bemanningsföretag utan huvudregeln är att man ska ha en tillsvidareanställning i bemanningsföretaget.

Om det sedan uppstår tillsvidareanställningar på kundföretaget, på den redaktion som du är uthyrd till, så finns det dessvärre inte någon laglig garanti för att det är du som ska få den tjänsten, i och med att kundföretaget är en annan arbetsgivare. Dock är det ju inte helt ovanligt att man efter en tid i bemanningsföretaget erbjuds tillsvidareanställning i kundföretaget.

Behövs det en fackklubb på bemanningsföretag?

Ja, det gör det verkligen. Det gör stor skillnad mot att inte ha en, man missar massor utan klubb. Till exempel viktig information och chans att påverka. Att det finns anställda på ett företag som företräder sig och sina kollegor fackligt är en central del i den svenska partsmodellen. Visst, fackklubbarna på kundföretagen kan svara på bemanningsanställdas frågor och ge råd – men de har ingen självklar rätt att förhandla för personer som inte är anställda i samma företag.

Läs mer om alla fördelar med fackklubb, och hur man startar en, här.

Hur gör jag för att bli intressemedlem i fackklubben vid företaget jag är uthyrd till?

Du som är anställd i ett bemanningsföretag tillhör klubben på det företag där du är anställd. Men du kan även bli intressemedlem i klubben vid kundföretaget som du är placerad hos. Då kan du delta i den klubbens medlemsmöten, få tillgång till medlemsinformation och knyta kontakt med medlemmarna vid kundföretaget. Du kan även adjungeras in i styrelsen. Du har dock ingen absolut rätt att delta i den klubbens möten på betald arbetstid, utan kan behöva be om lov, och den klubben har generellt inte rätt att förhandla för dig. För att bli intressemedlem fyller du i ett formulär på sjf.se.

När kan man förhandla lön?

Enligt avtal förhandlas lön normalt en gång per år. Avtalsperioden 2020-2022 blev dock lite annorlunda eftersom avtalsrörelsen sköts framåt på grund av pandemin. Revisionsdatumen var 1 november 2020 och nästa gång lönerna förhandlas kollektivt är inte förrän 1 april 2022.

Lönerevisionen 2020 är avslutad inom hela Marieberg Media. Jobbar du på Mediaresurs så förhandlar du lön på egen hand direkt med arbetsgivaren, så är det inte redan gjort så är det hög tid nu.

Om du fick din lön satt i 2020 års löneläge tidigt under 2020, så finns en möjlighet att få förhandla lön även under 2021. Men det krävs i så fall att även arbetsgivaren håller med om det. Det är inget man kan kräva.

Ta varje chans du får att diskutera lön, oavsett om den årliga lönerevisionen redan har varit. Om du är tillsvidareanställd kan du till exempel be att få diskutera din lön om du byter uppdrag eller får utökat ansvar i din nuvarande roll. Och om du inte har fast anställning så är det läge att förhandla lön varenda gång du ska skriva nytt kontrakt. Det kan hända att arbetsgivaren då svarar något i stil med att ”vi satte ju din lön i årets löneläge på förra kontraktet och den gäller fortfarande” och de kanske inte alls går med på att höja din lön, men varje gång du skriver ett nytt avtal så börjar man rent avtalsmässigt om på noll. Du skulle i teorin kunna säga nej tack om du inte får den lön du vill ha. Då riskerar du såklart också i slutändan att inte få förlängt, så det blir en avvägning du själv får göra, men tänk på att även om det känns som en ojämn maktbalans så har arbetsgivaren ändå valt att anställa just dig, så det är absolut värt ett försök.

Det finns också en tredje variant av kontrakt och det är så kallade ”ramavtal”. Då brukar man ha ett avtal med fastställd lön: om du hoppar in och jobbar någon gång under en viss period så är lönen redan förhandlad och klar. Normalt rekommenderas inte ramavtal utan du bör ha ett avtal för varje anställning, men det finns tillfällen, till exempel om du är student och extraknäcker, när ramavtal kan vara praktiska. Har du ett ramavtal så förhandla om det när det löper ut, alternativt när som, till exempel om du blir uppringd för andra uppdrag än de du brukar ha.

Senast ändrad 28 september 2021