Kom ihåg att vi erbjuder stipendier för uppdrag i konfliktzon! Sista ansökningsdag är 31 mars 2026.
När det gäller potentiellt farligt arbete så är det förebyggande arbetet det absolut viktigaste. Detta oavsett om det handlar om att åka ut på hemmaplan eller till ett konfliktområde utanför Sveriges gränser. I bästa fall innebär det grundläggande arbetet att många skadliga och farliga situationer helt undviks.
– Även om alla risker inte kan undvikas, så kan en stressande eller farlig situation påverka den som drabbas mer eller mindre beroende på hur förberedd journalisten är. Oavsett vilken fråga uppdraget handlar om kan själva närvaron av en journalist väcka reaktioner som det är viktigt att försöka förutse och göra en plan för, säger Anna Häggblom, arbetsmiljöexpert på Journalistförbundet.
Ansvar för frilansar
När ett medieföretag tar in en frilans för att göra ett jobb som kan innebära risker, så ska företaget ta ansvar för att personen i fråga är så säker, förberedd och skyddad som möjligt. Men frilansen själv behöver dela detta ansvar. Det finns inte lagstöd för att uppdragsgivaren ska ha största delen av ansvaret.
Läs mer: Säkerhet för frilansar
Potentiellt farligt arbete på hemmaplan
Inom Sveriges gränser har arbetsgivaren ett tydligt ansvar enligt Arbetsmiljölagen att förebygga ohälsa och olycksfall. Det innebär att den kontinuerligt och inför särskilda uppdrag måste göra en skriftlig riskbedömning i samverkan med skyddsombuden. Ju allvarligare och mer sannolika riskerna är, desto snabbare måste arbetsgivaren införa åtgärder för att ta bort eller minska risken. Även mindre risker som ofta kan undvikas genom mindre ingripande lösningar ska åtgärdas så snart som möjligt.
– Det kan handla om att de journalister som skulle kunna hamna i farliga eller hotfulla lägen kanske inte ska jobba ensamma, behöver få utbildning och tydliga instruktioner om hur de ska hantera olika situationer, hur de kan få stöd efteråt, eller det kanske behövs någon särskild skyddsutrustning, säger Anna Häggblom.
Potentiellt farligt arbete utomlands
När jobbet ska utföras utanför Sveriges gränser finns det ingen lagstiftning att luta sig emot. Därför är det viktigt att riskbedöma och planera arbetet innan teamet ska åka i väg. En del redaktioner har utlandsavtal, men de kan behöva stämmas av och uppdateras eller kompletteras med särskilda avtal för det aktuella arbetet som ska utföras.
– Det kan handla om relevant utbildning inför, en plan för hur arbetet ska utföras på plats, vilka situationer som ska undvikas, hur kontakten med redaktionen ska ske och liknande. Det är oumbärligt att ha en plan för situationer som ingen vill ska hända, men som kan ske i konfliktområden, till exempel att en journalist kidnappas eller fängslas, säger Anna Häggblom.
Det kan också uppstå svårigheter att få kontakt, eller att någon skadas mer eller mindre allvarligt fysiskt. Det behöver finnas en plan för när journalisten kommer tillbaka till redaktionen. Den kan innefatta återhämtning, stödsamtal, läkarundersökningar och liknande.
Anpassning efter situationen
Själva hanteringen av farliga situationer kan skilja sig åt beroende på vilka rutiner som finns hos företagen och vilken typ av situation det gäller. En del arbetsgivare har egna säkerhetsbolag eller anlitar en extern resurs vid behov. Klart är att arbetsgivaren måste förebygga och hantera farliga situationer och det går inte att hänvisa till att kunskapen saknas, i det fallet ska arbetsgivaren anlita experter.
– Oavsett om den farliga situationen inträffar i Sverige eller utomlands kan de som drabbas, både direkt ute på fältet eller mer indirekt inne på redaktionen behöva stöd. Det kan handla om akut stöd när situationen inträffar, men det kan också behövas incheckning/uppföljning långt senare, säger Anna Häggblom.
Anmäls alltid som arbetsskada
Om någon råkar ut för en farlig situation, utomlands eller på hemmaplan, ska arbetsgivaren anmäla det som en arbetsskada. Även om den som utsatts verkar okej för tillfället kan en reaktion komma långt senare.