Utlasad eller ej, om du har en programanställning som inte följer anställningsformen som den är utformad i kollektivavtalet så kan vi precis som vanligt hjälpa dig med frågan. Detta gäller förstås endast om du är medlem.
Bli medlem – för ett tryggare arbetsliv!
Här går vi in lite mer på djupet om hur det funkar med programanställning.
Vad är programanställning?
I public service-företagens uppdrag från staten ingår att utbudet ska berikas genom att utomstående anställs tillfälligt, utan att företaget behöver fastanställa dem. Programanställningen, som bara finns i kollektivavtalet för public service, är tänkt att möjliggöra detta.
Programanställning kan inte ersätta andra anställningsformer, utan ska användas för att ”bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid berika programverksamheten”, som det står i kollektivavtalet.
Vem som räknas som ”utomstående” är inte tydligt definierat, och fack och arbetsgivare har delvis olika syn på hur programanställningen kan och bör användas. Utgångspunkten är att den som i har jobbat på företaget tidigare inte kan vara utomstående, och därmed inte heller kan programanställas.
Hur fungerar ”utlasning” för programanställda?
Det korta svaret är att en programanställd inte kan bli inlasad, i betydelsen att få företrädesrätt till återanställning enligt las. Därmed kan man inte heller bli utlasad. Detta beror på att programanställningen uttryckligen gör undantag från reglerna om företrädesrätt i las. En programanställd kan inte få företrädesrätt, och samlar alltså inte ”las-dagar”.
Ändå kan man få höra att en programanställd blivit utlasad. Det uppstår ofta en begreppsförvirring här, som är fullt begriplig. En programanställd kan nämligen hamna i en situation där konsekvenserna är de samma som vid en utlasning: Man erbjuds inte fortsatt anställning av arbetsgivaren.
Varför får man som programanställd inte jobba kvar?
Programanställningen finns som sagt för att utomstående ska kunna ”berika” utbudet i public service under en begränsad tid.
Man kan föreställa sig ett exempel: SVT producerar en programserie om pressfrihet i världen och vill ha med en expert på journalistik och pressfrihet i programmet. Under produktionens gång ska experten vara anställd, men utan att få företrädesrätt till återanställning som skulle ge rätt att göra anspråk på andra journalisttjänster som blir lediga. Experten är anställd bara för att berika den specifika produktionen.
Eftersom programanställningen ska användas för just den här sortens berikning under en begränsad tid finns regler för hur länge man kan vara programanställd.
Det fungerar annorlunda är företrädesrätten i las, där det viktiga är anställningstid (”las-dagar”). För att bli inlasad behöver man ha varit anställd i minst 361 dagar under de senaste tre åren.
Programanställningen fungerar annorlunda. Grundregeln är att man kan vara programanställd i 48 månader under en period på 60 månader. De 60 månaderna pausas inte mellan anställningarna – man kan likna det vid ett fönster som öppnas så fort du påbörjar en programanställning, och stängs exakt 60 månader senare. Därefter får arbetsgivaren inte ta in dig som programanställd. Skulle de göra det begår de ett brott mot kollektivavtalet.
Varför förhandlar Journalistförbundet åt alla som blir utlasade – men inte åt programanställda som tvingas sluta?
För den som blir av med jobbet spelar det kanske ingen roll om det beror på en utlasning eller att en programanställning tar slut. Men rent arbetsrättsligt är det stor skillnad. Journalistförbundets uppfattning är att en arbetsgivare som tillämpar systematisk utlasning bryter mot intentionerna i lagen om anställningsskydd. En arbetsgivare som avslutar en programanställning efter fem år följer däremot kollektivavtalet, förutsatt att programanställningen från början tillämpats på rätt sätt.
Den problematik som finns med programanställningen handlar just om hur den tillämpas. En programanställning får inte användas i stället för en annan anställningsform, till exempel en vikarieanställning.
Har en arbetsgivare använt programanställningsformen på ett felaktigt sätt är vi fullt beredda att väcka förhandling om saken. Då kan vi både begära skadestånd och i vissa fall kräva att anställningen ska omvandlas till ett fast jobb. Men det är inget nytt – så har vi agerat även tidigare.
För att få vår förhandlingshjälp behöver du vara medlem.
Bli medlem – för ett tryggare arbetsliv!
Vad ska jag göra om jag som programanställd blir oschyst behandlad av arbetsgivaren?
Kontakta den lokala fackklubben eller -sektionen och förklara din situation. Den kan sedan kontakta förbundets jurister och ombudsmän för att få hjälp med att bedöma hur vi går vidare. Kontaktuppgifter till klubbarna på SVT och SR finns länkade längre ner på sidan. Om du inte vet vem du ska höra av dig till, mejla radgivning@sjf.se så hjälper vi dig.
Vem kan jag prata med för att få hjälp och råd om min anställning?
Din lokala fackklubb/sektion, eller Journalistförbundets rådgivning som du når på radgivning@sjf.se.
Jag vill kämpa för mina rättigheter som programanställd – hur gör jag?
Ett sätt är att engagera dig i den lokala fackklubben eller sektionen, och driva frågan där. Det går till exempel att lägga motioner till klubbens/sektionens årsmöte.
Du kan också bli aktiv i Vikarieföreningen, som är en intresseförening inom Journalistförbundet för alla visstidsanställda journalister. Vikarieföreningen driver de frågor som är viktiga för just visstidsanställda journalister, inklusive programanställda.